Debatt

Debatt: Vi vill bidra med förslag i det svåra politiska läget

DEBATT. Vi på Svenskt näringsliv vill gärna vara med och bidra i detta komplicerade politiska läge med förslag och idéer för en bättre skola och kompetensförsörjning i Sverige, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.

Tobias Krantz och Johan Olsson från Svenskt Näringsliv.
Tobias Krantz och Johan Olsson från Svenskt Näringsliv.Foto: Svenskt näringsliv
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Av: Tobias Krantz
chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv, f.d. högskole- och forskningsminister
Johan Olsson
utbildningspolitisk expert, Svenskt Näringsliv
 
Diskussionerna om Sveriges framtida regering pågår för fullt. Men oavsett hur den kommande regeringen ser ut kommer utbildningspolitiken att vara en central samhällsfråga under de närmaste åren. Enligt SVT:s vallokalsundersökning var skola och utbildning väljarnas näst viktigaste fråga efter sjukvården. Och ett väl fungerande utbildningssystem är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och välfärd.

Rusta eleverna

Elevernas resultat är den viktigaste frågan i skolan. Utbildningen måste hålla hög kvalitet så att eleverna blir väl rustade för ett framgångsrikt liv både på arbetsmarknaden och som samhällsmedborgare. Därför är det positivt att de negativa trenderna i många internationella mätningar har brutits.

I Pisa, Timss och Pirls har svenska elever förbättrat sina resultat. Den utvecklingen måste fortsätta. Men det är inte tillräckligt. Samtidigt som vi ser positiva tendenser i dessa mätningar ser vi problem på andra håll. Fler än var fjärde elev som går ur årskurs 9 i grundskolan saknar fullständiga betyg. Och nästan en fjärdedel av eleverna på gymnasieskolan slutför inte sin utbildning eller går ut med ofullständiga betyg. Nästa regering behöver se till att elevernas resultat ökar och ha fokus på kvalitet och studiero. Styrningen av skolan måste fokusera på rätt saker.

Har inte folkligt stöd

En annan viktig fråga är valfriheten inom utbildningssystemet. Nästan 250 000 elever går i en fristående grund- eller gymnasieskola. Den rödgröna regeringens friskolemotstånd visade sig inte ha något större folkligt stöd. Båda regeringspartierna backade. Kommande regering behöver värna och utveckla friskolereformen och fokusera på kvalitet oavsett driftsform. Varken fristående eller kommunala skolor ska kunna komma undan med att leverera utbildning med låg kvalitet.

Var fjärde rekryteringsförsök misslyckas

Inom nästan samtliga branscher i alla delar av landet har företagen stora utmaningar med att hitta rätt personer. Var fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Yrkesutbildningarnas kvalitet och attraktionskraft behöver öka och samarbetet med branscher och företag behöver stärkas i alla delar av utbildningssystemet.

Partierna borde kunna samla sig till en tydlig strategi om hur skolan ska förbättras.

Det finns självfallet skillnader mellan de politiska partierna i synen på utbildningspolitiken. Men skillnaderna är mindre än hur det har låtit under den nyss avslutade valrörelsen. Under senare år har partierna närmat sig varandra i en rad sakfrågor, exempelvis när det gäller vikten av tydliga mål, uppföljning av resultat och studiero i klassrummen. Partierna borde kunna samla sig till en tydlig strategi om hur skolan ska förbättras.

Avgörande för Sverige

Svenskt Näringsliv bidrar gärna till att, i ett komplicerat politiskt läge, vara en katalysator för idéer och konkreta förslag. Nyligen har vi exempelvis tillsatt Gymnasiekommissionen under ledning av Saabs vd Håkan Buskhe. Den har till uppgift att formulera idéer och förslag som rör framtidens gymnasieskola. För svenska företags konkurrenskraft och Sveriges framtida välstånd är det avgörande att vi har en skola som är minst lika bra som de länder vi konkurrerar med. Dit är det idag en bit.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00