Debatt: Svårt att se hur ämnesbetyg ska lösa problemen

DEBATT. Betygssättning har varit, är och kommer alltjämt att bli problematiskt. Nu menar Betygsutredningen att det ska bli en bättre överensstämmelse mellan vad eleverna kan och betygen. Det är inte lätt att se hur det ska gå till, skriver Åsa Morberg, docent i didaktik.

Åsa Morberg
Docent i didaktik


Betygsutredningens förslag är delvis ”kosmetiska” justeringar, utom på en punkt och det är ämnesundervisningen och ämnesbetygen.

Genomförandet föreslås först till år 2024. Skolan behöver omställningstid. Vad har utredningen, en gedigen lunta på 777 sidor, föreslagit när det gäller ämnesbetyg? Diskussionen i den här artikeln fokuserar på ämnesundervisning och ämnesbetyg.

Ett annat tänkande

Betygsutredningens syfte var att främja elevers kunskapsutveckling och se till att betygen speglar elevers kunskaper. Utredningen ska ge bättre förutsättningar för elevers lärande och bättre förutsättningar för lärares undervisning, bedömning och betygssättning. För att ge ämnesbetyg behövs en förändrad struktur och en annan typ av ämnesundervisning. Det handlar om ett annat tänkande, det vill säga ”kurser blir egna ämnen” eller ”ämnen blir egna kurser”.

Låtsas att problemen löses

Vad är då egentligen ett skolämne? Skolämnen är inga statiska konstruktioner. De förändras, utvecklas och avvecklas. Ett skolämne utgörs av en rubrik för undervisning inom ett bestämt och avgränsat område. I ett skolämne finns fakta som fogats samman av någonting gemensamt, förenklat uttryckt. Skolämnen har ett samhällsuppdrag och ska innehålla sådant som gör att eleverna klarar sig bättre i livet och sådant som gör att hela vårt samhälle fungerar bra. Dessa konstruerade skolämnen ska möjliggöra för eleverna att lära sig innehållet bättre och lärare ska också bättre kunna undervisa om innehållet och sedan sätta betyg.

Detta har varit, är och kommer givetvis alltjämt att bli problem. Nu menar utredningen att det ska bli en bättre överensstämmelse mellan vad eleverna kan och betygen. Det är inte lätt att se hur det ska gå till? Betygssystemet anses främja lärande, premiera hårt arbete och spegla de kunskaper elever faktiskt har. Varje lärare och varje elev vet naturligtvis att så inte är fallet och så blir inte fallet i framtiden heller – men vi låtsas att det är så, i alla fall.

Tveksamt om stressen minskar

Skolan är politiskt styrd och politiker förändrar såväl innehåll som form på skolämnen. Vetenskapliga rön påverkar också. På ett övergripande plan är det riksdag, regering och Skolverket, som har betydelse för ett skolämnes utformning, medan lärarna och eleverna betyder mest för praktiskt genomförande. Tolkningarna av styrdokumentens texter görs olika, vilket gör att ett skolämnes praktiska genomförande svajar betänkligt och likvärdigheten i utbildningen försvåras.

Ämnesutbildning påstås ge bättre förutsättningar för ett fördjupat lärande och ett lärande över tid samt bättre motivation för eleverna, vilket sedan sägs ge bättre förutsättningar för en ökad genomströmning. En övergång till ämnesbetyg sägs minska känslan av stress – det är förvånande. Fler unga måste klara av gymnasieskolan med godkända betyg vare sig det är kursbetyg eller ämnesbetyg. Gör ämnesbetygen verkligen att det blir lättare att få godkända betyg? Det förefaller mycket tveksamt. Vår svenska skola har haft ämnesundervisning och ämnesbetyg tidigare.

"Tagits på allvar"

En genomgången gymnasieutbildning är i det närmaste en förutsättning för att en ung person ska kunna få ett första arbete och börja etablera sig i arbets- och samhällslivet. Signaler om att kursbetygen ökade risken för avhopp har givetvis tagits på allvar av betygsutredningen. Och nu ligger ett förslag som innebär övergång till ämnesundervisning och ämnesbetyg vilket tydligen ska lösa alla tidigare problem.

Betyg förödande för svaga

En någorlunda enig lärar- och forskarkår hävdar att betygens funktion är att främst sortera eleverna i ”prima” och ”sekunda”. Genom sorteringen gynnas de elever, som från början fått förutsättningar att klara sig bra i gymnasieskolan. De kommer från hem med högutbildade föräldrar och god socioekonomisk status. De får nu extra motivation genom betygen de får – betygen fungerar som en morot. Dessa elever hamnar före de andra i kön till de akademiska utbildningarna som leder till högstatusyrken.

För de svaga eleverna är betygen förödande. Genom betygen, vare sig det är kursbetyg eller ämnesbetyg, får de klart för sig att de tillhör de sämsta eleverna. Betygen skapar olust. De kan inte följa med i undervisningen, men måste ändå delta i de täta proven. De tappar de allra viktigaste drivkrafterna för skolarbetet, lusten att lära och framgången i lärandet. De tappar självförtroende, livsmod och framtidstro.

Vi har haft såväl ämnesundervisning och ämnesbetyg tidigare. Det här är inget nytt. Kan ämnesundervisning och ämnesbetyg verkligen vända negativa trender? Betygsutredningen menar det.

Finns kritik mot alla system

Betygssystemen har sett olika ut över tid. Det har varit kursplansrelaterade betyg, läroplansrelaterade, grupprelaterade betyg, målrelaterade betyg och kriteriestyrda betyg. Betygsskalorna har också sett olika ut: kortfattad text, bokstäver eller siffror. Betyg i uppförande och ordning har satts ibland och ibland inte. Det har funnits kritik mot i princip alla betygssystem.

Tanken med Betygsutredningen är att skapa ett system som ger bättre förutsättningar för elevers lärande och bättre förutsättningar för lärares undervisning, bedömning och betygssättning. Lovvärt initiativ, men tror vi verkligen på det?

Beslutskedja: Betygssystemet ska främja kunskapsutveckling och betygen ska bättre spegla elevers kunskaper

26/4
2018
19/8
2019
19/3
2020
7/4
2020
16/4
2020
24/4
2020
27/4
2020
15/6
2020
17/8
2020
17/8
2020
18/8
2020
25/8
2020
1/9
2020
10/11
2020
3/12
2020
8/12
2020

Forrige artikel Moderata studenter: Därför måste Ernkrans avgå Moderata studenter: Därför måste Ernkrans avgå Næste artikel Debatt: Sluta acceptera svaga resultat i matematik Debatt: Sluta acceptera svaga resultat i matematik