Debatt: Snäva examensmål möter inte barncancersjukas behov

Thorbjörn Larsson
Generalsekreterare, Barncancerfonden
Katarina Gold
Chef råd och stöd samt tf chef forskning och utbildning, Barncancerfonden

Från och med nästa år ska kunskap om att möta och hantera behoven hos barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan bli en del av examensmålen för lärarstudenter. Regeringens beslut är ett steg i rätt riktning, men regeringen har valt en allt för snäv definition för både högskolans utbildningar och de framtida eleverna.

Bristande anpassning

Enligt skollagen "ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt”. Vi som dagligen arbetar med barn som drabbats av cancer kan konstatera att så inte alltid är fallet. En ny undersökning från Novus visar att 36 procent av föräldrar till barn som fått cancer anser att skolan inte har anpassat utbildningen på ett tillfredsställande sätt.

Den bristande anpassningen av undervisningen är en bidragande orsak till att till exempel omkring en fjärdedel av de barn som drabbats av hjärntumör saknar gymnasiebehörighet när de går ut nian.

Barnen halkar efter

Även Sveriges 240 000 befintliga lärare bör få möjlighet att vidareutbilda sig i behoven hos dessa breda grupper.

Thorbjörn Larsson och Katarina Gold
Barncancerfonden

Varje dag får en familj i Sverige beskedet att deras barn har drabbats av cancer. Den medicinska utvecklingen har lett till att 85 procent av de insjuknade barnen numera överlever, men av dessa drabbas sju av tio av sena komplikationer. Dessa komplikationer kan leda till inlärningssvårigheter, hjärntrötthet och minnesproblematik.

Vi vet att barn som behandlats för cancer ofta sliter för att hålla jämn takt med sina klasskamrater på grund av detta. Ändå halkar de efter.

Flickor som behandlats för hjärntumör har till exempel två till tre gånger högre sannolikhet att underkännas i praktiska ämnen som idrott eller bild, enligt ny forskning. För en del av dessa elever handlar det nämligen om ett val – för att uppnå studiemålen i kärnämnena, trots hjärntrötthet eller inlärningssvårigheter, måste andra ämnen offras.

Medskick till regeringen

När regeringen nu vill satsa på att utbilda framtidens lärare för att kunna möta behoven hos barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar skulle vi vilja göra två medskick.

För det första bör inte regeringen styra utifrån de blivande elevernas diagnoser. Det är viktigare att styra utifrån behov och hur undervisningen kan anpassas så att fler elever klarar målen. Det kommer att underlätta för både barn med neuropsykiatriska behov och barn som drabbats av cancer, men också för andra barn.

För det andra räcker det inte att fokusera på de blivande lärarna. Även Sveriges 240 000 befintliga lärare bör få möjlighet att vidareutbilda sig i behoven hos dessa breda grupper. Regeringen kan snabba på utvecklingen och uppdra åt Skolverket att beställa fort- och vidareutbildning för landets lärare på dessa områden.

Öka möjligheten

För vi vet att när rektor, lärare och specialpedagoger har kunskap om elevens situation och dialog med vårdnadshavare så ökar möjligheten för eleven att ta sig igenom skolan, på sina villkor. Det kan ibland handla om små anpassningar som är avgörande i form av tillgång till tysta rum eller hörlurar, möjlighet till längre pauser eller att dela upp ett svenskaprov i två delar.

Gynnar alla elever

Skolvärlden är full av goda exempel på fantastisk skolpersonal som lyckats ge elever med olika typer av utmaningar en skolgång värd namnet. Men dessa insatser är allt för ofta undantag i stället för regel.

Alla barn ska få tillgång till samma stöd oavsett var i landet de bor eller vilken skola de går i. Därför bör både krav på blivande lärare och möjligheterna för befintliga lärare bättre möta de behov som finns i dagens skola. Det gynnar alla elever i allmänhet, och barn med cancer i synnerhet.