Debatt: Sluta sätta barn i baracker

Skolan är avgörande för samhällsutvecklingen. Det borde återspeglas i synen på skolmiljöerna. För arkitekturens påverkan på inlärningen är stor och de mest utsatta eleverna drabbas hårdast av dåliga lokaler. Barn och elever med så kallade osynliga behov, som till exempel NPF-diagnoser, är extra känsliga för intryck från sin omgivning. 

För att de ska få en tillgänglig skolmiljö krävs särskilda åtgärder vid planering och utformning. Skolmiljöer som ger bra förutsättningar för dessa barn är bättre för alla.

Utöver hemmet är skolan den miljö där vi tillbringar mest tid de första 20 åren, den period då vi utvecklas till de vi kommer att vara resten av livet. Det är därför glädjande att PISA-resultaten visar på en positiv utveckling av kunskapsresultaten. Men som utbildningsminister Anna Ekström (S) konstaterat räcker inte det när klyftorna mellan hög- och lågpresterande elever växer.

Misslyckad skolgång

När elever inte får rätt förutsättningar kan det leda till hög frånvaro och en misslyckad skolgång. Den som inte klarar grundskolan har svårt att ta sig vidare in i samhället. Skolmisslyckanden är en viktig faktor för rekryteringen till gängkriminalitet. Skolmiljön får därför inte vara ett hinder för lärande.

Ibland kvar i över ett årtionde

Om vi menar allvar med målet om en likvärdig och jämlik skola krävs likvärdiga och inkluderande lärmiljöer.

Alexandra Hagen
White arkitekter

Enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) behöver omkring 1 000 skolor och förskolor byggas de närmaste åren. Det bör mötas med långsiktiga planer, inte tillfälliga baracklösningar. Baracker kan fungera vid renovering av en gammal skolmiljö, så att barnen kan vara kvar i närmiljön och nyttja befintliga utemiljöer. Men ibland blir barackerna kvar i över ett årtionde. De tillfälliga lokalerna blir då den enda skolmiljö som eleverna får uppleva. Det är inte värdigt en kunskapsnation som Sverige.

Skolan måste bli en attraktiv miljö för både lärare och elever. Ska vi ta skolan på allvar måste den få en central plats i samhället och skolmiljöerna utformas så att såväl elever som lärare trivs och får lust till lärande.

Fått tillbaka investeringarna

Att satsa på skolor och skolbyggnader är inget nytt. När många högre allmänna läroverk byggdes i mitten och slutet av 1800-talet runt om i landet fick de centrala placeringar och utformades av dåtidens främsta arkitekter. Dessa skolor används och uppskattas fortfarande av både elever och lärare. De investeringarna har vi fått tillbaka mångfalt.

Samutnyttja skollokaler

Lösningen i dag är inte kopior på 1800-talets byggnader. Nutidens utmaningar ska mötas med samma modiga attityd, men med moderna lösningar. Exempelvis har samnyttjande av lokaler blivit mycket enklare tack vare digitala bokningssystem, smarta lås och zonindelade byggnader.

Trots att skollokaler är lämpliga för andra aktiviteter, är de underutnyttjade såväl under lov som kvällar och helger. Samutnyttjande av idrottshallar för idrottsklubbar fungerar ofta, men andra lokaler som hörsalar, bibliotek, musikrum och slöjdsalar kan nyttjas bättre.

För att samnyttjande ska fungera bör kulturskolor och civilsamhället delta i planeringen. Det ger inte bara ett bredare engagemang och en större närvaro i skolan utan också ett lägre klimatavtryck, lägre kostnader och ett ökat socialt utbyte i samhället.

Ska underlätta inlärning 

Om vi menar allvar med målet om en likvärdig och jämlik skola krävs likvärdiga och inkluderande lärmiljöer. Alla barn har rätt till klassrum, korridorer och skolgårdar som är utformade för att underlätta inlärning och som lockar till besök. Vi får inte svika de som behöver det mest genom att sätta dem i baracker.