S+MP: Oppositionens motstånd drabbar utsatta elever

DEBATT. Läsa-skriva-räkna-garantin är till för att ge elever extra stöd, skriver Lena Hallengren (S) och Elisabet Knutsson (MP). De vädjar till oppositionen att se till skolans behov istället för partitaktik.

Lena Hallengren (S), ordförande riksdagens utbildningsutskott
Elisabet Knutsson (MP), ledamot riksdagens utbildningsutskott

Alla elever i svensk skola får inte det stöd de behöver. Det resulterar i att alldeles för många elever saknar grundläggande kunskaper i läsning, skrivning och matematik. En av orsakerna till problemet är att skolorna sätter in extra stöd för sent - vanligast är att skolorna ger mest stöd till elever först i nionde klass. Det säger sig själv att för många elever är det alldeles för sent. Det som började som ett litet hinder har hunnit växa till stora problem. Eleverna som har halkat efter i flera ämnen saknar inte bara viktig baskunskap, de riskerar även att lämna grundskolan utan fullständiga betyg, med nedbrutet självförtroende och låg självkänsla. Regeringen har därför lagt fram ett förslag på en läsa- skriva- räkna-garanti i förskoleklass och lågstadiet.

Stödet kommer för sent

Lärare vet hur viktigt det är med tidigt stöd. Det är svårt att skapa arbetsro i ett klassrum där några elever inte kan hänga med i undervisningen. Ofta har lärare under lång tid sett eleven som behöver extra stöd, men har saknat mandat att få stödet på plats.

Skollagens allmänna rätt till stöd är uppenbarligen inte tillräcklig. Skolan sätter generellt in stöd för sent och alltför ofta prioriteras rätten till stöd lägre än budget och organisation. Trots att de långsiktiga konsekvenserna både för eleven och samhällsekonomiskt är så mycket större än kostnaden för att ge eleven rätt stöd i tid.

Tydliga strukturer skapar rätt förutsättningar

Nuvarande lag ger möjlighet för en förälder att anmäla till Skolinspektionen, men vi ska ha en skola som ger alla barn det stöd de behöver i tid. Barnens rätt till stöd ska inte vara beroende av förälderns vilja eller förmåga att kräva rättigheten genom en anmälan.

Därför har framsynta huvudmän arbetat med olika former av ”läsa-skriva-räkna-garantier”. Det handlar om tydliga strukturer för att säkra att elever får stöd redan i förskoleklass och lågstadiet. Alla elever ska innan treans slut ha fått de insatser som kan göra skillnad för att ha med sig baskunskaperna som behövs för att klara skolans alla ämnen. På skolor som arbetar så kan man vittna om att tydliga strukturer underlättat för lärare. Otydligt ansvar utan resurser ger samvetsstress och osäkerhet om vad som förväntas av en som lärare. Tydliga strukturer och mandat gör att lärare utifrån sin professionella bedömning kan säkerställa att elever får det stöd de behöver.

Men i dag finns bara sådana system på skolor som själva medvetet arbetar med det. Lagens krav har inte varit tillräckligt för att säkra sådana strukturer på alla skolor. Därför vill vi skärpa lagen. Ulf Fredriksson, docent i pedagogik som haft ansvar för läsningen i de svenska Pisa-undersökningarna, har på regeringens uppdrag tagit fram ett lagförslag om en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och räkning i förskoleklass och lågstadiet.

Nytt fokus på tidigt stöd

Lagen har fokus på att elever ska få stöd tidigt. En ny kartläggning av kunskaper föreslås i förskoleklassen, i övrigt bygger lagen på befintliga mätpunkter i form av bedömningsstöd och nationella prov. Lagen innehåller inga krav på ny dokumentation. Det mäts och administreras redan tillräckligt i svensk skola, fokus måste nu vara på att det vi ser när vi mäter kunskaper leder till de insatser som vi idag vet gör skillnad för eleven.

Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Lärarnas Riksförbund, Dyslexiförbundet, Skolledarförbundet, kommuner och fristående skolor som själva arbetar med tidigt särskilt stöd, föräldraorganisationer och organisationer för elever och föräldrar till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har välkomnat lagskärpningen. Skolkommissionen, som samlade forskning och profession, underströk gemensamt vikten av att lagen blir verklighet.

Motarbetas av oppositionen

Ändå har Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna motionerat i riksdagen om att stoppa läsa-skriva-räkna-garantin. Inget av partierna har uttalat någon kritik mot lagförslaget sedan utredaren presenterade det för ett drygt år sedan. I regeringens samtal med de borgerliga har man aldrig lyft fram förslag på andra förändringar i lagen. Lokalt har man ofta arbetat tillsammans för liknande regleringar.

På frågan om vad som i stället ska göras för att elever ska få stöd i tid har de borgerliga och SD inget svar. Man säger att lagen är bra som den är. Det är inte vad lärare, föräldrar och elever vittnar om. Det är därför tydligt att de borgerligas och SD:s motstånd mot lagskärpning inte handlar om rätt till tidigt stöd, utan om partitaktik. Lockelsen att stoppa en av regeringens reformer blev för stor. Men det är inte regeringen som drabbas av att lagen stoppas. Det är alla elever i behov av stöd.

Tänk om

Därför vädjar vi till oppositionen att lyssna på föräldrar och elever, funktionshinderrättsrörelser och forskning, och tänka om. Det finns mycket vi kan tvista om politiskt. Men elevers rätt till tidigt stöd borde inte vara en av de sakerna.

 

Forrige artikel S-studenter: Högskoleprovet ska vara en andra chans S-studenter: Högskoleprovet ska vara en andra chans Næste artikel "Studielön - dålig lösning på problem S själva har skapat"
Tidigare GD för F-kassan går till IFAU

Tidigare GD för F-kassan går till IFAU

NAMN. Hon fick ta över Försäkringskassan när generaldirektör Ann-Marie Begler sparkades. Nu blir hon generaldirektör för tredje gången, denna gång på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).