Debatt: Obligatorisk deltidsförskola – en investering i integration

Kerstin Hillerström
Tidigare ekonomidirektör, Banverket

Språket anses vara en av de viktigaste förutsättningarna för integration. Språket ger också möjlighet till en känsla av kulturell och samhällelig gemenskap. Språk och gemenskap stärker individens självkänsla.

Små barn ser inte till etnisk, religiös eller social tillhörighet. Genom leken utvecklar barnet språket och ges känsla av tillhörighet och gemenskap som en grund för vidare utveckling. Det är därför viktigt att så tidigt som möjligt ge barnet denna möjlighet för att det till skolstarten ska kunna ta till sig den undervisning som ges.

Obligatorisk deltidsförskola

Nedan följer ett förslag som avser att förbättra integrationen. Förslaget kan genomföras inom de strukturer som redan finns. 

Totalt blir det sannolikt en lönsam samhällsekonomisk investering i integration.

Kerstin Hillerström
Tidigare ekonomidirektör vid Banverket

Förslaget är: Införande av obligatorisk deltidsförskola för invandrarbarn från 3 år och obligatorisk språkundervisning för vårdnadshavare.

En bättre arbetsmiljö

Lärarna får dessutom bättre arbetsförutsättningar med klasser där språket redan har blivit gemensamt. De undantag som ändå kommer att finnas kan då lättare hanteras av läraren med en bättre arbetsmiljö som följd både för lärare och elever. Ett från början gemensamt språk kommer att påverka kvaliteten på skolarbetet.

Alternativet är en återgång

Sverige har en hög sysselsättning för kvinnor jämfört med andra länder. Vi utgår också från tanken att varje individ ska efter förutsättningar försörja sig själv. Vår skattereform på 1970-talet ändrades utifrån dessa förutsättningar då vi inte längre såg den patriarkala familjen som försörjningsgrund.

Förslaget utgår från att det individuella försörjningsansvaret ligger fast. Alternativet är att en del av samhället återgår till ”hemmafrusystemet”.

Alla ska ges möjligheter 

Samtidigt finns det en debatt om att Sverige står inför en demografisk förändring där det kan komma att bli stor brist på arbetskraft. Bristsektorerna är redan utpekade.

Det är med tanke på både kravet på självförsörjning och behovet av framtida arbetskraft som förslaget kräver en prestation från vårdnadshavare att delta i språkundervisning när barnet är på förskolan.

För både barn och vårdnadshavare är språket en förutsättning för vidare integration. Det är därför viktigt att alla i en nyanländ familj tidigt ges möjligheter till språkkunskaper. Dessa bidrar både till förståelse av samhället och vardagslivet i skolan och på arbetsplatser och leder till sysselsättning och självförsörjning.

En lönsam investering 

Förslaget kan fasas in i redan befintlig struktur för förskolan och svenskundervisning för vuxna, vilket medför att förslaget måste anses konkret och genomförbart. Totalt blir det sannolikt en lönsam samhällsekonomisk investering i integration.

Sammanfattningsvis ger förslaget:

• bättre skolstart för barn som inte har svenska som modersmål
• bättre arbetsmiljö för lärare och barn i skolan
• bättre kvalitet på undervisningen i skolan då alla kan svenska från början
• bättre möjlighet att få jobb för vuxna i och med språkkunskaperna i svenska 
• bättre chanser till sysselsättning och självförsörjning tidigare i etableringen i det nya landet
• satsningen är en samhällsekonomisk investering inom ramen för befintlig struktur.

Vad väntar vi på?