Debatt: Lärare måste börja använda läromedlen igen

Den statliga utredningen Skolkommissionen anger att det förekommer brister på läromedel och att lärarnas undervisning förutsätter en miljö som avlastar och ger stöd. Att lärare och elever saknar läromedel är en orsak till att jämlikheten minskar och att kunskapsresultaten är medelmåttiga i den svenska skolan.

Som forskningschef vid Cambridge Assessment vid universitet med samma namn har jag studerat läroplaner i många länder och varit rådgivare till regeringar. Jag ledde arbetet med den nya engelska läroplanen som infördes 2014. Jag studerade också över 200 läroböcker från Massachusetts i U.S.A., Finland, Hongkong, Singapore, England och Alberta i Kanada, alla med höga kunskapsresultat.

Jag drog följande slutsatser:

Läroböcker av hög kvalitet har ett avgränsat innehåll och fokuserar på begrepp och grundläggande kunskap. De har noga utformade övningar och utmanande frågor. De uppmuntrar elever att reflektera och vidga sitt tänkande. De har en design som stöder detta. Läroböcker med hög kvalitet ger lärare möjlighet att fokusera på att bedriva stimulerande undervisning. Ett problem i England är den anti-läromedels-anda som har funnits i många år.

Stora skillnader mellan kommuner

Som VD i branschorganisationen Svenska Läromedel har jag mött samma anti-läromedelsanda i Sverige. Många blivande lärare har fått lära sig att duktiga lärare inte använder läromedel utan gör sitt eget material. Det är därför inte konstigt att lärare och elever länge har fått allt färre nya läromedel. Läromedelskartan visar också att skillnaderna mellan olika kommuner är stora. Elever i kommunala grundskolor fick 2015-2017 i Överkalix nya läromedel för 1 396 kr per år. För Örebro var siffran 623 och för Habo 286 kr.

Många blivande lärare har fått lära sig att duktiga lärare inte använder läromedel utan gör sitt eget material.

Men frågan om läromedlens betydelse för jämlikhet och kunskapsresultat har inte alls tagits upp i debatten i Sverige. Inte heller har frågan om kvaliteten på undervisningsmaterialet på allvar diskuterats. Svenska Läromedel publicerar därför i dag (onsdag 18/4) Den nya läromedelsdebatten, en debattantologi med tio kända skolprofiler.

Proffsen ger sin bild av problemet

I antologin medverkar skolexperten Per Kornhall, ordföranden i Lärarförbundet Skolledare Ann-Charlotte Gavelin Rydman, tidigare generaldirektören för Skolverket Mats Ekholm, till nyligen ordföranden i riksdagens utbildningsutskott Lena Hallengren, ordföranden i Lärarnas Riksförbund Åsa Fahlén, oppositionsborgarrådet i Stockholms stad Lotta Edholm, gymnasiechefen i Malmö stad Edward Jensinger, ordföranden i utbildningsnämnden i Växjö Pernilla Tornéus, ordföranden i Lärarförbundet Johanna Jaara Åstrand, Moderaternas skolpolitiske talesperson Erik Bengtzboe och skolborgarrådet i Stockholm Olle Burell. Den av oss som är expert är också med.

Läs också: Otydligt vem som ska ersätta digitala lärverktyg

Lena Hallengren skriver att ”Det finns ett behov av ökat statligt ansvarstagande”, Johanna Jaara Åstrand att ”Lärarna måste ta kontroll över utvecklingen” och Erik Bengtzboe att ”Läromedel är en del av det centrala innehållet i skolan”. Gemensamt för alla författare är engagemanget för användningen av professionellt utvecklade läromedel av hög kvalitet. De ser också att läromedel ska fungera som stöd för läraren i en professionell utformning av undervisningen. Anti-läroboksandan tycks vara borta.

Men de har också skilda uppfattningar. Vi menar båda att det är viktigt att skolan lär ut grundläggande kunskaper och att satsningar på digitala läromedel har detta i fokus.

Läs också: Huvudmännens okunskap leder till läromedelsbrist

Debatten har påbörjats

I Stockholm har utbildningsnämnden godkänt ett förslag till en läromedelspolicy enligt vilken alla elever i stadens skolor ska ha god tillgång till tryckta och digitala läromedel. I Härnösand vill två politiker införa en läromedelsgaranti med öronmärka pengar medan två elever menar att det vore verkningslöst. I Sandviken vill en elev byta ut gamla och slitna läroböcker.

Den nya läromedelsdebatten har alltså redan börjat och det är inte en dag för tidigt.

En sådan debatt är helt nödvändig om lärare i Sverige ska få bättre förutsättningar att undervisa och elever struktur och sammanhang i sitt lärande. Debatten är dessutom viktigast för de elever som behöver skolan mest.