Debatt: Dags att underlätta för idéburna skolor

Håkan Wiclander
Ordförande, Idéburna skolors riksförbund

Barnen, eleverna och lärarna saknas i dagens skoldebatt. De flesta debattörer tycks snarare leva i sina egna bubblor och fortsätter i samma hjulspår. Nu är det dags för en ny dimension.

"Allt går tillbaka till skolan"

Många har en tydlig kritik mot koncerner och aktiebolag som driver skolor. Koncernernas syfte är att via skolpengen skapa överskott som delas ut som vinst till ägare. Vinsten blir ofta möjlig genom att skära ned på antal lärare.

Men så finns det små skolor som drivs av ideella föreningar, kooperativ eller stiftelser. De har ofta startats av föräldrar och personal. Skolorna är i en mening ”privata”. Men de delar inte ut vinst utan allt går tillbaka till skolan – för att ha hög lärartäthet, bra lunchmat, bra bibliotek och så vidare.

 Vi kommer aldrig att acceptera de försämringar för elever som följer av nedpressning av lärartäthet som koncernerna står för.

Håkan Wiclander
Ordförande, Idéburna skolors riksförbund

Skolorna har ofta en egen pedagogisk profil och idé, som exempelvis inriktning på natur och friluftsliv, filosofi, Waldorf, Montessori eller Freinet. De här skolorna säljs inte – och de köps inte.

Kontroll av skolorna

Parallellt med att stora vinstdrivande koncerner lägger under sig en allt större del av den svenska skolmarknaden ökar den statliga kontrollen av skolan. Flera utredningar har föreslagit åtgärder för att ytterligare öka denna kontroll.

Senast handlar det om att nya skolmyndigheter ska bildas i landets alla regioner. Dessa ska ansvara för kontrollen av skolorna, som ska ta fram omfattande checklistor och handlingsplaner.

Svårt för små skolor

Naturligtvis är det bra att hålla koll på skolors kvalitet för att garantera att eleverna får en bra utbildning. Men det främsta skälet till förslagen om kontroll är samhällets allt större behov att övervaka de stora skolkoncernerna. Och en stor koncern kan avsätta kanslipersonal för att möta kontrollerna.

För mindre skolor blir det svårare. På små skolenheter blir det lärare och skolledning som tvingas till att avsätta tid. I verkligheten blir det undervisningsresurser på små skolor som avsätts för att ta hand om den ökade byråkratin.

Ökad likriktning

Vi har i dag en situation där koncernskolor sänker personaltäthet och har så få lärare som möjligt för att ge ägare vinst. Med följd att myndigheter inför byråkratiska kontrollsystem som drabbar precis alla skolor – även små idéburna skolor och kommunala skolor.

Samtidigt blir det en ökad likriktning i stället för pedagogisk frihet i det svenska skolsystemet. De ansvariga myndigheterna behöver standardisera sina undersökningar och sin kontroll för att den ska kunna äga rum i landets alla skolor.

Större pedagogisk frihet

För en tid sedan presenterades en utredning en rad idéer som skulle underlätta för idéburna verksamheter, typ skolor. Utredningen, med titeln “Definition av idéburna inom välfärden” kom med förslag till lagar för att idéburna föreningar, stiftelser och organisationer skulle kunna medverka i välfärden. De skulle då arbeta med spelregler som skiljer sig från koncerner eller aktörer som enbart strävar efter vinst.

Enkelt uttryckt: Att idéburna skolor, som inte delar ut vinst, skulle kunna få förenklad kontroll från myndigheterna. Och få större pedagogisk frihet.

Nej till ägarvinster

Vi i idéburna skolor säger nej till att vinster delas ut till ägarna. Eventuella överskott måste alltid komma elever och lärarna till del. Vi kommer aldrig att acceptera de försämringar för elever som följer av nedpressning av lärartäthet som koncernerna står för.

Vi är också negativa till ett kontrollsystem som leder till mindre pedagogisk frihet och mindre tillit till lärare.

Till sist: elever har olika behov och det behövs olika pedagogiska inriktningar. Men vem eller vilka lyssnar till barnen och ungdomarna?