Därför får inte institutet forskningspengarna

Altinget har i flera artiklar rapporterat om kritiken som riktas mot regeringens satsning på praktiknära skolforskning. I år ska 15 miljoner satsas på en försöksverksamhet med fyra svenska universitet och totalt läggs 125 miljoner på projektet fram till 2021. Praktiknära skolforskning är forskning om undervisning som har direkt nytta i klassrummen och Skolforskningsinstitutet som inrättades 2015 av Alliansregeringen har som huvuduppgift att stötta den typen av forskning.

– Jag undrar naturligtvis varför regeringen inte använder sig av sin egen myndighet i det här sammanhanget. Vi har som vårt enda uppdrag att arbeta med att just stärka skolans vetenskapliga grund, sade Adamson till Altinget.

LÄS MER: "Varför använder regeringen inte sin egen myndighet?"

Flera mindre lärosäten har också kritiserat att forskningspengarna inte varit öppen för alla högskolor och universitet att söka. Representanter för Högskolan i Halmstad och Högskolan Dalarna är förvånade över regeringens beslut.

LÄS MER: Carlgren: "Oacceptabelt agerande"

Vill ge uppdraget direkt till universiteten

Ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, anser att Skolforskningsinstitutet har en viktig roll i att samla och sprida forskning men menar att det är viktigare att universiteten får pengarna direkt från regeringen. En anledning är att regeringen ser det som viktigt att försöksverksamheterna drar igång relativt snabbt, samtidigt som utredningsuppdraget startar.

– Skolforskningsinstitutet har ett litet anslag för att initiera forskning och det är en viktig roll, men den här utredningen handlar om att få fram en nationell modell där våra lärosäten och lärarutbildning får en närmare koppling till skolverksamheten. Därför har vi valt att ge uppdraget direkt till de fyra universitet som ansökt om att få genomföra det här, säger Helene Hellmark Knutsson till Altinget.

Samverkan med andra lärosäten kommer ge mer pengar

Förutom försöksverksamheten som nu drar ingång ska alltså regeringens särskilda utredare se över vilka samverkansmodeller som finns och hur en nationell modell, motsvarande den som finns för läkarutbildningen och klinisk forskning, ska kunna tas fram. Forskningsministern framhåller dock att andra lärosäten också kommer att delta i projektet.

– Det ligger i uppdraget att universiteten ska samverka med andra universitet och högskolor som är intresserade av det här och vi kommer att fördela medlen de kommande åren utifrån hur många man samarbetar med, säger Hellmark Knutsson.

De samverkansmodeller mellan akademi och skolan som redan finns idag kommer utredaren ta lärdom av menar statsrådet:

– Det finns goda lokala exempel på samverkansmodeller och de ska vi naturligtvis lära oss av. Det är en del av utredarens uppdrag att se över redan existerande modeller som knyter forskning, lärarutbildning och skolutveckling närmare varandra.