Bristande ansvar för läromedel hotar likvärdigheten

PEDAGOGIK. Rickard Vinde anser att brister i ansvaret för läromedel leder till stora skillnader i hur ofta och hur omfattande som skolor uppdaterar och byter läromedel. 

Foto: Bild: Svenska Läromedel
Mattias Croneborg

Organisationen Svenska Läromedel ser det som ett likvärdighetsproblem och vill att alla kommuner ska ha en läromedelspolicy.

– Jag skulle gärna se att alla kommuner har en läromedelspolicy, säger Rickard Vinde, vd för Svenska Läromedel till Altinget.

Vinde menar att ansvaret för läromedel är otydligt.

– Kommunerna säger det är skolans ansvar. På skolan säger man att det är lärarnas ansvar. Då blir läromedel en restpost och då blir det också mindre pengar till nya läromedel. Det har gett effekt på kunskapsresultaten.

Borde ingå i kvalitetsarbetet

Kommunerna får varje år in kvalitetsrapporter från skolorna. Går man in och tittar i de rapporterna står det inte ett ord om läromedel, i de flesta fall.

Vinde anser att det behövs en större medvetenhet om läromedel som en del i skolans infrastruktur. Frågan om läromedel borde ingå i det systematiska kvalitetsarbetet.

– Kommunerna får varje år in kvalitetsrapporter från skolorna. Går man in och tittar i de rapporterna står det inte ett ord om läromedel, i de flesta fall. Det borde ingå.

Svenska Läromedel har tagit fram statistik om kommunernas inköp av läromedel för 2015. Habo kommun satsar minst, 237 kronor per elev i grundskolan. I Hylte är motsvarade siffra 1305 kronor.

– Det är ändå på kommunnivå. Går man ner på skolnivå är skillnaderna ännu större. Det är inte förenligt med kraven på likvärdighet, säger Vinde.

 

Håll musen över en kommun för att se hur mycket den spenderar på läromedel per elev och år. Scrolla för att zooma in och ut på kartan.

Förslag på läromedelspolicy

Rickard Vinde kommer under hösten att ta fram ett förlag på hur en läromedelspolicy för kommunerna skulle kunna se ut.

Han anser att det på huvudmannanivå borde finnas en övergripande policy. På skolan blir policyn mer detaljerad för att säkra att lärare får adekvata och aktuella läromedel.

Vinde vill också se ökat fokus på läromedel på lärarutbildningen.

– Det borde vara en ett inslag i utbildningen hur man granskar och väljer läromedel.

Nya kunskapsmål

I och med den nya skollagen och läroplanen 2011 blev det andra kunskapsmål.  I läroplanen anges tydligare vilka kunskaper man ska ha och vilka förmågor man ska ha för varje ämne.

– Det ställs högre krav på lärarna att undervisa och bedöma. Det är ett komplext förfarande. Jag menar att undervisningen blivit mer metodisk sedan 2011. Bedömningarna har blivit mer metodiska och man måste göra bedömningarna på detaljnivå.

För att klara det behöver lärarna mer stöd, enligt Vinde.

– Läromedel behövs mer i dag än tidigare.

Vinde anser att läromedlen har hängt med i den utvecklingen.

– Läromedlen ger mer stöd. Det finns mer konkreta förslag på undervisning. Material är på flera nivåer och det ingår lektionsplaneringar och bedömningsmatriser, vilket uppskattas av lärarna. Lärarna ska också komplettera med annat material.

Lärare mer engagerade

Vinde ser också att lärarna blivit mer engagerade i läromedelsfrågan. De tar oftare kontakt med förlagen.

– Man är tydligare med att ställa krav. Det går inte att sälja en bok med bara text. Lärarna vill ha ett helt system med lärarhandledning, grundläromedel, övningsmaterial och verktyg för bedömning. Digitala komponenter är självklara.

En annan förändring är den ökande betoningen på en inkluderande skola.

– Det ställer höga krav på läromedel där alla elever ska kunna använda läromedlet. Alla måste kunna samlas runt läromedlet.

Samtidigt anser Vinde att lärarkåren inte nyttjar läromedlens fulla potential.

– Jag kan sakna att lärarhandledningar inte utnyttjas tillräckligt. De har fått en helt annan roll där man erbjuder och hjälper till med lektionsplaneringar.

Utöver att utformningen av läromedlen speglas av gällande skollag blir läromedel emellanåt uppmärksammade i den politiska debatten av andra skäl.

Slagträ i debatten

I våras kom en utredning från regeringen som konstaterade att svenskar hade dålig kunskap om EU och hade skolorna borde bli bättre på att lära eleverna om detta.

– Läromedel är lika relevant i alla ämnen. EU är en del av statsskicket och demokratin. Då blir det särskilt viktiga att all eleverna får goda kunskaper för att kunna vara aktiva medborgare, säger Vinde som i sitt remissvar anser att utredningen föreslår ändringar i kursplanen utan någon analys om pedagogiken.

Ett år tidigare var ämnet för politikerna historieböckerna. DN granskade skolans historieböcker och menade att historieskrivningen hade en manlig slagsida.

– Läromedelsföretagen följer läroplanen vad gäller innehåll, förmågor och värdegrund. För historia är den historiska vetenskapen utgångspunkten. Läromedelsföretagen är sedan många år medvetna om jämställdhet och normkritik. Alla förlagen har processer för intern granskning, säger Vinde.

Han menar att historia är det ämne där gallring av fakta är den största utmaningen.

– Det finns oerhört mycket som ska med och oerhört många perspektiv och man måste välja. Sedan kan man se att i läroplanen för i de lägre årskurserna handlar det mer om hemmet och familjen. I de högre årskurserna blir det mer politiska och ekonomiska stora skeenden. Det finns alltid utrymme för förbättring och läromedelsföretagen måste vara lyhörda.

Vinde anser att skolans demokratiska uppdrag genomsyrar läromedlen på flera sätt. Förutom fakta om statsskick och politiska partier nämner han likvärdigheten.

– Syftet med läromedel är att ge alla lever en likvärdig kunskapstomme. På det sättet är läromedel en del av skolans demokratiska uppdrag. Läromedel uppmuntrar också till ett demokratiskt arbetssätt genom övningar och handledningar.

Sociala medier verktyg för förlagen

Ämnet samhällskunskap och även andra ämnen kan påverkas av stora, genomgripande samhällsförändringar. Vinde pekar på att med digitala läromedel finns det möjlighet att snabbare uppdatera fakta. Är det mer genomgripande förändringar tar det tid innan skolorna har nya versioner eftersom läromedel är så komplexa. Men det stora problemet, enligt Vinde, är att många elever får använda föråldrade läromedel.

En ny kanal för förlagen till lärarna är sociala medier.

– Om det händer något i världen kan förlagen snabbt komma med förslag på lektionsupplägg.

Användningen av digitala läromedel ökar långsamt, tycker Vinde.

– Vi ser stora fördelar med det digitala. Marknaden växer i totala siffror väldigt långsamt, men procentuellt går det snabbt eftersom det utgår från små belopp.

Förlagen säljer digitala läromedel för 54 miljoner om året. Det är endast 6 procent av den totala marknaden.

– Med digitala läromedel får lärarna nya verktyg för att planera och kommunicera, man kan individualisera, exempelvis skicka saker till olika elever utan att någon behöver känna sig utpekad.

Vinde hoppas kunna få draghjälp av regeringen för att snabba på utvecklingen.

– Vi ser på sikt stora möjligheter för både lärare och elever. Vi följer regeringens och Skolverkets arbete med de nationella strategierna.

Dokumentation

Svenska Läromedel är branschorganisation för svenska läromedelsföretag. De tretton medlemsföretagen ger ut tryckta och digitala läromedel för skola, högskola, folkbildning och vidareutbildning. Medlemsföretagen utvecklar över 80 procent av de läromedel som grund- och gymnasieskolor anskaffar. Läromedelsbranschen har 500 anställda och omsätter 1,2 miljarder kronor om året.



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00