Betygen – En onödig stridsfråga

Vetenskapsrådets forskningsöversikt om betyg

Vuxna högpresterande studenter verkar påverkas positivt i sitt lärande av betyg. Lågpresterande och yngre elever verkar påverkas mer negativt av betygsättning jämfört med äldre och högpresterande elever. Ålder och erfarenheter av bedömning tycks alltså spela en stor roll för hur elevers lärande, motivation för lärande och prestationer påverkas av betygsättning.

Att lärares dagliga verksamhet påverkas av betygens inflytande är mer framträdande i den svenska forskningen. Här är det framförallt godkänt-gränsen som problematiseras men även hur betygsättning tar tid från lärarens pedagogiska arbete.

Ett tydligt resultat är att betygens roll i många utbildningssystem har reducerats de senaste decennierna. Samtidigt visar genomgången av betyg ur ett systemperspektiv att betyg är bättre som urvalsinstrument för högre utbildning än högskoleprov och andra liknande tester. I synnerhet kursbetyg på gymnasienivå som ges med stor bredd och hög frekvens verkar ha en god predikativ förmåga.

Några viktiga iakttagelser är att det länge funnits en internationell trend där det upprättas olika system för ökad ansvarsskyldighet för skolans resultat. Dessa resultat mäts främst i elevprestationer på test eller i betyg. Såväl kritiska forskare som OECD har dock på senare tid noterat, att förhoppningarna om att jämförelser av skolors resultat ska leda till resultatförbättringar har varit överdrivna. De system olika länder har för bedömning och ansvarsskyldighet förklarar i princip ingenting av variationen i PISA-resultat. Det är snarare vad lärarna gör i klassrummet som har/får betydelse.