Attention: Om BEO läggs ned förvärras situationen

DEBATT. Nu svartmålas den myndighet som ska hjälpa eleverna. Att lägga ned BEO och ta "hårdare tag" riskerar att trigga barns beteende och ge känslor av vanmakt, skriver Riksförbundet Attention.

Anki Sandberg
Ordförande Riksförbundet Attention
Annica Nilsson
Intressepolitisk ombudsman Riksförbundet Attention

 

Nu när Barn-och elevombudet (BEO) driver ett ärende till Högsta domstolen har kritiken mot myndigheten eskalerat. Vi som företräder barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD, autism, språkstörning och Tourette (NPF) – barn som ofta möter brister i skolan – reagerar över det uppskruvade tonläget. Ta itu med de verkliga problemen istället och satsa på skolan och skolans personal.

Fyller en viktig funktion

Föräldrar hör av sig till oss med oro för att kampen mot mobbning nu ska stanna av. De blir illa berörda av attackerna på dem som har i uppgift att ta vara på barnens rättigheter eftersom de vet hur vanligt det är att skolor lägger över sina egna brister inom ledarskap, kompetensutveckling och stöd på enskilda barn och pekar på fel och brister hos dem. För att elever i utsatthet ska få sin lagenliga skolgång fyller Barn- och elevombudet (BEO) en viktig funktion.

Nedläggning är ingen lösning

Ta itu med de verkliga problemen istället för att svartmåla den myndighet som ska ta tillvara elevers rättigheter i skolan – att lägga ned BEO är ingen lösning. Ge skolans personal verktyg så att de inte behöver hamna i situationer som de inte vet hur de ska hantera.

Satsa på ledarskapet och säkerställ kunskap om NPF i alla lärarutbildningar inklusive skolledarutbildningarna. Hjälp våra skolledare att organisera sina skolor så att de kan möta barn med olika funktionsnedsättningar, har resurser och rutiner för att kompetensutveckla personalen och se till att strukturer för informationsöverföring finns.

Fokusera på att skolorna ska ge det stöd som elever med NPF behöver och få det att funka för både elever och skolpersonal.

När incidenter inträffar

Varför upprörs inte politiker istället över den uppenbara bristen i det här aktuella ärendet som nu drivs till HD. I en artikel i DN (23 augusti) framgår att om läraren känt till handlingsplanen med information om att eleven skulle bemötas lågeffektivt, så hade han följt den.

Brister i informationsöverföring om elevers behov är vanligt och ett stort problem för elever med NPF och deras familjer, men också för skolans personal när incidenter inträffar eller skolan inte fungerar för barnet.

Varför blir inte uppståndelsen lika stor när skolan brister i rutiner? Och var är diskussionen om hur stödet till elever med NPF-diagnoser ska bli bättre? Här vet vi att skolan har stora utmaningar.

Nej, istället skuldbeläggs återigen barnet.

Hårdare tag kan trigga

Trygghet och studiero är viktigt, sannolikt viktigare för elever med NPF än andra barn. Men lösningen är inte hårdare tag utan att skolan behöver fungera bättre för dessa elever. Vi vet hur svårt omgivningen har att förstå komplexiteten i osynliga funktionsnedsättningar. Det är vanligt att symptomen missuppfattas för ointresse, trots, ovilja med mera.

Vi vet också hur ”hårdare tag” från personal som tycker att barnet ska ”skärpa sig”, kan trigga igång beteenden och känslor av vanmakt hos barnet som kanske under hela skoltiden fått känna sig hopplöst, inte duga och aldrig fått en chans att lyckas. Hårdare tag är inte lösningen, det förvärrar.

BEO är sista utvägen

Attention har inget intresse av att lärare ska anmälas för minsta lilla. Men i dag far barn med NPF illa i skolan på grund av otillräcklig organisation, kunskap om NPF, resurser och personal med kunskap att möta dessa barn. Det är allvarligt och relevant att lyfta i den här debatten som nu blåst upp.

Föräldrar till barn med NPF får ofta kämpa i motvind i många år, innan de till slut anmäler. Det är sista utvägen när skolledare och huvudmän inte tar sitt uppdrag på allvar.

Forrige artikel Lärarnas riksförbund: Vår kravlista till regeringens kräftkalas Lärarnas riksförbund: Vår kravlista till regeringens kräftkalas Næste artikel GD:n svarar på kritiken mot BEO: GD:n svarar på kritiken mot BEO: "Missvisande"
  • Rapportera

    Viveka Jarflod · Arbetslös dramapedagog

    NEJ!

    Nedläggning är definitivt ett dåligt alternativ.