Årets största nyheter i skolpolitiken

TILLBAKABLICK. Stopp för åtgärdsgarantin, goda resultat i internationella jämförelser och infekterad debatt om skolforskning. Altinget listar detta och mycket annat som hänt inom skolpolitiken under året.

I början av januari tog svarstiden slut för remissen på regeringens förslag till räkna-läsa-skriva-garanti. Visserligen var många remissinstanser positiva till initiativet men Skolverket, vars röst väger tungt i sammanhanget, menar att ett obligatoriskt bedömningsstöd i årskurs ett bör utvärderas innan det ställs krav på kartläggning i förskoleklass. Överlag varnades för ökad administration.  Detta har fått betydelse då oppositionen gått mot förslaget och bland annat hänvisat till kritiska remissinstanser. Frågan avgörs i riksdagen efter årsskiftet.

Tunga remissinstanser kritiska till läsa-skriva-räkna-garantin

I början av mars meddelar regeringen att man ska fördela statliga pengar som ska stödja klassrumsnära skolforskning.

Miljonsatsning för praktiknära forskning

En konflikt som senare leder till att Lena Adamson väljer att avgå som chef för Skolforskningsinstitutet.

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi gör ett instick i skoldebatten i början av april. Förvaltningsnestorn Per Molander är författare till en rapport som förslår att staten ska ta över huvudmannaskapet för skolan.

Molander: Förstatligande av skolan nödvändigt

I mitten av april presenteras vårändringsbudgeten. I den fördelas 500 miljoner till grundskolor med låg andel behöriga elever till nationella gymnasieprogram. Pengarna går till de insatser som huvudmännen behöver för att minska skolsegregationen. 150 miljoner går till att förstärka introduktionsprogrammen i gymnasieskolan.

Halv miljard till utsatta skolor

I juni presenteras ytterligare OECD-rapport (utöver PISA) som bekräftar att svensk skolas kräftgång upphört och att läget blir allt bättre.

OECD-rapport: Sveriges åtgärder har börjat ge resultat

Lagom till skolstarten rapporterar Engelska skolan att man gjort en vinst på 150 miljoner. Det får inte bara socialdemokrater att se rött. Även utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) vädrar sitt missnöje.

Engelska skolan gjorde vinst på 150 miljoner

I början av september presenterar regeringen en lagrådsremiss om att valet av vilka partier som får informera i skolor ska avgöras på objektiva grunder. Det kommer att underlätta vardagen för rektorer, hoppas gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S). Riksdagen går senare på regeringens linje och röstar igenom lagändringen.

Ekström: Lättare för rektorer att välja partier

I mitten av september presenterar regeringen budgeten. Man går vidare med Skolkommissionens förslag om en extra satsning på skolor med stora problem. I stort sett alla skolans aktörer välkomnar satsningen, som innebär 6 miljarder kronor extra i statliga pengar till skolor som har elever med tuffa förutsättningar.

Staten skjuter till 6 miljarder till skolan

Kanske stärkt av de positiva vibrationerna från höstbudgeten lämnar utbildningsministern några dagar senare en proposition till riksdagen om obligatorisk förskoleklass. Det som en samlad opposition tidigare varit emot blir en framgång för Fridolin då riksdagen några veckor senare röstar igenom regeringens förslag. Sverigedemokraterna har under mandatperioden bytt sida i frågan.

Fridolin går vidare med obligatorisk förskoleklass 

I börjans av oktober får Moderaterna får en ny skolpolitisk talesperson, Erik Bengtzboe, som deklarerar att Moderaterna ska bli lärarnas parti

Moderaterna vill bli lärarnas parti

Den 20 november avgår Lena Adamson i protest som chef för Skolforskningsinstitutet

I början av december presenteras ytterligare bevis på framsteg i svensk skola. Sveriges fjärdeklassare gör en rejäl uppryckning i läsförmåga. Politikerna har sått och nu skördas resultaten av detta, sade Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson då till Altinget.

Bättre läsförmåga: ”Politikerna har bidragit”

I början av december kommer också  Riksrevisionen med en rapport som visar på att dagens modell med statsbidrag är dålig. Revisorerna vill skrota dagens system med riktade statsbidrag. De är inte ändamålsenliga, i vissa fall är de direkt kontraproduktiva, anser Riksrevisionen. Men det dröjer bara en dryg vecka innan regeringen meddelar att den infört ett ytterligare statsbidrag. Denna gång är det lärcentrum som enligt regeringen har gjort sig betjänta av öronmärkta pengar.

 

Forrige artikel Fegt beslut av Jaara Åstrand Fegt beslut av Jaara Åstrand Næste artikel De mest lästa utbildningsdebatterna 2017 De mest lästa utbildningsdebatterna 2017