Fridolin öppnar för kompromiss om tioårig skola

Den långa trätan om förskoleklassens framtida utformning kan vara på väg att nå ett slut.  

– Utredningen kommer nu remitteras och när remissomgången är färdig avser regeringen bjuda in oppositionen till samtal om hur vi tillsammans kan gå vidare. Den här typen av förändringar i skolans organisation förtjänar samsyn för skolans bästa, kommenterar utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) i ett pressmeddelande.

Alla sexåringar ska in

Utredaren Ann-Marie Begler, till vardags generaldirektör för Försäkringskassan, tidigare på Skolinspektionen, föreslår att dagens frivilliga förskoleklass blir obligatorisk för alla sexåringar.

Förskoleklassen ska bestå som den är i dag med minst 525 timmar undervisning under ett läsår. Huvudmannen ska även erbjuda kostnadsfria, näringsriktiga skolmåltider för elever i förskoleklass. Eleverna ska också ha rätt till kostnadsfri skolskjuts på samma villkor som grundskoleelever. Enskilda huvudmän, som är godkända för förskoleklass, ska med automatik få anordna obligatorisk förskoleklass.

Sexåringar ska även i fortsättningen, på vårdnadshavarnas önskemål, kunna få börja i grundskolans årskurs 1, men eleven ska till skillnad mot i dag ha skolplikt. Nytt blir därför att rektorn ska bedöma och fatta beslut om skolstart.

Om det finns särskilda skäl får barnet börja fullgöra sin skolplikt först vid 7 års ålder.

Femåringar ska ut

Däremot vill Ann-Marie Begler inte att femåringar ska få gå i förskoleklassen, vilket de kan få i dag.

Förskoleklassen och dess roll när det blir tioårig obligatorisk skola har vållat politisk strid. Stridsfrågan är om förskoleklassen ska vara kvar eller inte. De borgerliga skolpolitikerna anser att utredningens förslag inte innebär någon större skillnad mot ordningen i dag med nioårig grundskola och en förskoleklass.

Bakgrunden till utredningen är att den förra regeringen ville utreda hur förskoleklassen skulle kunna göras om till årskurs 1. Lågstadiet skulle därmed få fyra årskurser, 1-4. Kunskapskraven vid utgången av lågstadiet skulle vara desamma som i dag. Utredningen skulle också ha tittat på hur personalen i förskoleklassen med förskoleutbildning skulle kunna få kompletterande utbildning för att få lärarbehörighet för det nya lågstadiet.

Annat tonläge från Fridolin 

Gustav Fridolin har tidigare sagt att han ser det som att det blir en tioårig obligatorisk grundskola med det som utredningen nu föreslår, men av uttalandet att döma är han nu beredd att kompromissa med oppositionen.

Vänsterpartiets utbildningspolitiska talesperson Daniel Riazat vill precis som utredaren att förskoleklassen inte ska bli en del i grundskolan.

– Vi föredrar att ha förskoleklassen som egen skolform. Problemet annars är att det kan ses som grundskolan blir tioårig, och det vill vi inte, sade han i förra veckan till Altinget.

Regeringen har tidigare gett ett uppdrag till Skolverket om att införa ett nytt stycke i läroplanen om förskoleklassen. Syftet är att förskoleklassen ska bli mer likvärdig över landet och att det ska bli en ökad personaltäthet. För att det sistnämnda verkligen ska bli fallet krävs att mer pengar öronmärks just till förskoleklassen.

Förlängd skolplikt och sommarskola

Även skolplikten föreslås ändras. En elev som inte har uppnått behörighet till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan efter att ha avslutat den högsta årskursen i grundskolan ska ha förlängd skolplikt under högst ett läsår.

En förlängning av skolplikten med ett år kan därför vara ett sätt att stödja enskilda elever och bidra till att förbättra resultaten generellt, tror utredaren.

Ann-Marie Begler föreslår också att kommuner och friskolor ska erbjuda undervisning i lovskola till elever i årskurs 8 och 9 som riskerar att inte nå kunskapskraven. Deltagande i lovskola ska vara frivilligt.