1,4 miljarder fryses inne i skolbudgeten

Regeringen har de senaste veckorna aviserat satsning efter satsning på skolans område. Mycket av det har redan varit känt sedan förra höstbudgeten som röstades ned.

Mindre känt är att stora delar av de satsningar som den förra och den nuvarande regeringen planerade för i år uteblir, enligt regeringens beräkningar i budgetpropositionen.

Tanken var att staten skulle skjuta till 15,3 miljarder till skolan genom olika typer av statsbidrag och för att betala skolmyndigheternas verksamhet. Men enligt regeringens egen prognos för i år hamnar det i stället på 13,9 miljarder kronor.

Lågstadielyftet avvecklas

Närmare 0,8 miljarder kronor av denna differens handlar om pengar inom det som alliansregeringen införde – Lågstadielyftet. Den rödgröna regeringens motsvarighet – att fler ska anställas i lågstadier, dyker upp i budgettabellerna som ett nytt anslag först 2016. Men i praktiken är många av anslagen de samma. Men oavsett namn räknar alltså regeringen med att skolorna bara kvitterar ut 1,2 istället för 2,0 miljarder kronor när det gäller satsningar för lågstadiet.

Därtill kommer att 0,4 miljarder kronor till anslaget inom ”Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet” fryser inne.

Inom anslaget finns pengar för olika typer av fortbildning av lärare, som matematiklyftet, läslyftet och tekniksprånget. Men hundratals miljoner av dessa öronmärkta pengar används alltså inte av skolorna.

10 000 kronor per elev i statliga skolpengar

Den förväntade ökningen av pengar till skolan blir stor, närmare 6 miljarder kronor. Det innebär att regeringen för nästa år föreslår att 19,6 miljarder kronor ska gå till skolan. Utslaget per elev i för-, grund- och gymnasieskolan innebär det cirka 10 000 kronor per elev.

Den största ökningen avser bidrag till lärarlöner, 2,8 miljarder kronor. I dessa pengar ingår dels det så kallade lärarlönelyftet, dels pengar till karriärtjänster.

Lärarlönelyftet är egentligen på 3 miljarder på årsbasis men löneökningarna beräknas komma först under andra halvan av 2016 därmed används bara hälften av beloppet under 2016.

När lärarlönelyftet är fullt uppbyggt kommer staten att skjuta till närmare 4,5 miljarder i statliga pengar till lärarlöner, av dessa är nästan 1,5 miljarder kronor pengar inom karriärtjänster, alltså reformen om lönebonus till förstalärare och lektorer.

Därefter går den största ökningen till olika typer av vuxenutbildning inom kunskapslyftet. Regeringen föreslår 2 miljarder extra i ett helt nytt anslag - ”statligt stöd till vuxenutbildning”. Det handlar främst om fler platser inom komvux och yrkesvux.

Skolverket får nästa år sitt anslag höjt med drygt 100 miljoner kronor. En stor del av pengarna ska användas till arbetet med lärarlegitimationerna.

Klicka på bilden för att komma till vår interaktiva visualisering av budgetpropositionen.