Wallmark (M): Efter krisen – värna det nordiska samarbetet

DEBATT. Det nordiska samarbetet blir allt viktigare för att möta säkerhetspolitiska utmaningar i vårt närområde, samtidigt för att värna våra intressen och värderingar i en föränderlig värld, skriver Hans Wallmark (M), utrikes- och säkerhetspolitisk talesperson.

Hans Wallmark (M)
Utrikes- och säkerhetspolitisk talesperson, Vice ordförande, Utrikesutskottet, Ordförande, Sveriges delegation till Nordiska rådet

Norden är på många sätt vår naturliga utgångspunkt. Inte bara rent geografiskt utan även politiskt, ekonomiskt och värderingsmässigt. I grunden kan kretsen enkelt breddas till att också inbegripa de baltiska länderna och i övrigt de nordeuropeiska demokratierna mellan Östersjön och Nordatlanten. I utrikespolitiska sammanhang är det ganska vanligt att också hänvisa till NB8-formatet (Nordens fem plus Baltikums tre stater).

Väcker viktiga frågor

Att de nordiska länderna hanterat den pågående pandemin olika väcker viktiga frågor om vår förmåga att möta globala utmaningar tillsammans. Efter den kris som nu drabbat våra samhällen finns anledning att utvärdera hur samarbetet i vårt närområde fungerar, hur relationerna mellan våra länder påverkats och framförallt hur vi gemensamt ska möta de ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19.

En särskild utmaning

Runt om i vår omvärld har gränser mellan länderna och ekonomierna stängts. För Sverige och övriga länder i Norden innebär detta en särskild utmaning då vårt välstånd är helt beroende av förmågan att handla med omvärlden. Att återöppnandet av gränser sker på ett koordinerat och välorganiserat sätt, till skillnad från när de stängdes i inledningen av virusutbrottet, är av särskild vikt för de nordiska länderna. Den passfrihet som vi haft sedan 50-talet är unik och måste värnas.

Det är i dagsläget svårt att veta hur lång tid det kommer att ta för våra samhällen och ekonomier att öppna upp igen. Samtidigt lär vår vardag och vårt arbetsliv se annorlunda ut jämfört med före krisen. Nya sätt att samarbeta och kommunicera introduceras i snabb takt. Kontorsbyggnader står tomma när allt fler arbetar hemifrån. Att få mat såväl som andra varor hemlevererade hör nu till vardagen för många av oss. 

En inspirationskälla

De nordiska ekonomierna är innovativa. Det stärker vår förmåga att möta en omställning i pandemins spår. Samtidigt är våra länder också helt beroende av EU:s inre marknad. En viktig uppgift för det nordiska samarbetet kommer därför bli att i krisens spår värna konkurrenskraft och framtidsanda i Europa, i en tid präglad av oro och förändring.

I flera centrala frågor finns i dag en gemensam nordisk och baltisk samsyn, inte minst kring frågor om finanspolitik och frihandel. Ett ytterligare prioriterat område blir att värna ett starkt miljö- och klimatfokus i EU, ytterligare ett område där våra företag och samhällen ofta ligger i framkant.

Norden ska vara en inspirationskälla globalt. I en allt mer oförutsägbar värld blir det än viktigare för Sverige att finna likasinnade länder med vilka vi kan agera gemensamt. De nordiska ländernas förmåga att vara med och främja normer och standarder globalt utifrån våra värderingar och intressen är i sammanhanget av stor vikt.

Säkerställa ett starkt inflytande

Här och nu gäller det inte minst det globala samarbetet kring hälsofrågor. Länderna i Norden är i dag stora givare till FN-systemet och de multilaterala organisationerna, såsom WHO. Här har vi en särskilt viktig roll att fylla i coronakrisens spår i att säkerställa ett förtroendefullt internationellt samarbete kring hälsofrågor – präglat av tillit och transparens.

De nordiska länderna bör därför gemensamt och tillsammans med andra likasinnade länder säkerställa ett starkt inflytande i WHO. Framöver bör också en oberoende utredning granska WHO:s funktionssätt och hur organisationen agerat under pandemin. Här ska de nordiska länderna spela en konstruktiv kraft med att påminna om ett fokus mot global hälsa utan osunda politiska sidoblickar.

Möta utmaningar gemensamt

I ljuset av pandemin har även flera säkerhetspolitiska utmaningar aktualiserats. Det handlar om desinformation och påverkanskampanjer vilket ökat i Europa. Även här är vår förmåga att möta utmaningar gemensamt av stor vikt och det är positivt att det isländska ordförandeskapet för Nordiska rådet har prioriterat frågor om fake news för att stärka våra länders motståndskraft.

Det nordiska och inte minst det nordisk-baltiska samarbetet blir även allt viktigare för att möta säkerhetspolitiska utmaningar i vårt närområde. I issmältningens spår har stormakters intresse för Arktis ökat och i Östersjön består våra gemensamma utmaningar.

Tröskelhöjande åtgärd

Ett tydligt försvars- och säkerhetspolitiskt fokus krävs därför i det nordiska och nordisk-baltiska samarbetet. Natos roll och närvaro i vår del av Europa får i sammanhanget inte underskattas, inte heller värnandet av de långsiktiga relationerna med länder som Tyskland och Polen såväl som Storbritannien och Nederländerna. Det är en viktig tröskelhöjande åtgärd för att värna fred, stabilitet och välstånd i våra länder.

Genom att värna samarbetet med våra grannländer stärker vi vår förmåga att gemensamt ta oss igenom de utmaningar som nu drabbar våra samhällen, samtidigt som vi värnar våra intressen och värderingar i en föränderlig värld. 

Forrige artikel S-ledamöter: Reglera ansvaret – bristen på läkemedel kan bli katastrofal S-ledamöter: Reglera ansvaret – bristen på läkemedel kan bli katastrofal Næste artikel "Beroendet av importerade insatsmedel – viktigaste problemet att lösa"
Nya Rakel på gång – ska inte vara helägt av staten

Nya Rakel på gång – ska inte vara helägt av staten

GENERATIONSSKIFTE. Kommunikationssystemet Rakel ska få en efterföljare som ska kunna överföra bilder och mer data. Men nu vill regeringen att privata företag ska involveras och därmed kommer inte staten längre äga hela infrastrukturen.