Vakter vid kärnkraftverk får vapen och hund

Det skiljer sig åt mellan olika länder i Europa hur man väljer att skydda sina kärnkraftverk. Det säger Jonas Sjöström vid enheten för nukleär icke-spridning och säkerhetsskydd på Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, med anledning av att Sverige nu höjer skyddet av kärnkraftverken och vakterna utrustas med hundar och vapen.

– Man har valt olika former av beväpning och kapacitet att ingripa, säger han till Altinget

När skyddsvakterna vid Sveriges kärnkraftverk beväpnas från och med den 4 februari, innebär det ändå att Sverige fortfarande har en bevakning med mindre kraftiga vapen och färre befogenheter än exempelvis Finland och Frankrike. Nederländerna däremot har fortfarande obeväpnade vakter, enligt Jonas Sjöström.

Skulle Sverige vilja ha ytterligare skärpt skydd kring kärnkraftverken, kräver det lagändringar.

Långsam process

Att stärka skyddet av kärnkraftverken är en process som har pågått länge. Redan år 2012  i en rapport – från SSM, Säpo, MSB, dåvarande Rikspolissyrelsen samt Svenska kraftnät – som lämnades till regeringen år 2012 gjordes bedömningen att reaktorernas skydd bör stärkas med beväpnade vakter. Rent byråkratiska faktorer har gjort att det tagit så lång tid, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Strålsäkerhetsmyndigheten skärper säkerhetsvillkoren för kärnkraftverken efter flera års förberedelser

Varför Sverige såpass länge, till skillnad från andra länder, har valt ett obeväpnat skydd av kraftverken är inte helt lätt att besvara, enligt Jonas Sjöström.

– Det har gått bra ändå, man har inte tyckt sig behöva det. Kärnkraftsbolagen hade också kunnat be om att få beväpna sina vakter, men det har de inte gjort, säger han.

I de nya villkoren innebär det också att bolagen formellt ska säkerställa att kärnkraftsreaktorn är ett skyddsobjekt och att det råder flygförbud ovanför reaktorn.