V: Finns ingen anledning att ge Försvarsmakten miljöundantag

REPLIK. Vi ska inte göra det enklare för Försvarsmakten att bedriva miljöfarlig verksamhet. Tvärtom behöver vi ställa högre krav på det interna miljöarbetet och på den övningsverksamhet som görs. Det skriver Vänsterpartiets Hanna Gunnarsson och Elin Segerlind. 

Hanna Gunnarsson (V)
Riksdagsledamot, försvarsutskottet
Elin Segerlind (V)
Riksdagsledamot, miljö- och jordbruksutskottet


Vi lever i en mer sårbar värld, där behovet av ett mer robust och tryggt samhälle är mycket stort.

Just nu går hela världen genom en av de största civila kriserna i modern tid, en pandemi som har vänt hela vår värld upp och ner och visat på stora brister i framförallt sjukvården. För några år sedan rasade stora bränder i flera olika delar av Sverige och många människor drabbades hårt. Stormar och översvämningar är återkommande. I Skåne ligger städer under havsnivån och stora värden hotas vid havsnivåhöjningar.

Listan kan göras lång, ingen kan i dag bortse från eller förneka att klimatförändringarna kommer påverka vår säkerhet, i stort och smått, globalt och lokalt. Naturkatastrofer benämns i Försvarsberedningens rapport “Motståndskraft” som ett hot mot vår säkerhet. Klimatförändringarnas konsekvenser är redan i dag orsaken till både krig och konflikter – att arbeta mot klimatförändringarna är därför att arbeta för en fredligare värld.

Försvarsmakten inget undantag

Den globala och internationella diskussionen om klimatförändringarna måste såklart också ses i ett lokalt svenskt sammanhang. I Sverige har vi både en klimatlag och en miljöbalk – lagstiftning vars syfte är att förhindra miljöfarlig verksamhet.

Alla myndigheter, företag och privatpersoner har ett ansvar att göra vårt samhälle mindre miljöskadligt. Försvarsmakten är inget undantag. Det finns ingen anledning att låta Försvarsmakten få en gräddfil eller undantag i miljöarbetet. Vi bör i stället ställa högre krav att den många gånger miljöfarliga verksamheten som Försvarsmakten driver ställs om i en mindre skadlig riktning.

Krävs åtgärder

Det finns många problem som måste åtgärdas och områden vi måste ställa högre krav:

  1. Vindkraften: Det måste vara möjligt att bygga ut vindkraften samtidigt som Försvarsmakten ges rimliga förutsättningar att öva. Lösningar måste hittas.
  2. Vättern: Sjön är dricksvattentäkt för 280 000 personer, samtidigt pågår omfattande försvarsövningar i och över sjön. Detta måste upphöra, dricksvattnet och miljön i sjön måste skyddas. Dumpat material måste städas upp.
  3. Störningar i Sapmi: Stora delar av Norrbotten har gjorts om till ett militärt övningsfält, både för Sverige och andra länder, däribland Nato. Det påverkar bland annat rennäringen.

I stället för att göra det enklare för Försvarsmakten att bedriva miljöfarlig verksamhet behöver vi ställa högre krav på både det interna miljöarbetet (som i dag är svårt att granska ordentligt av sekretesskäl) och på den övningsverksamhet som görs. Totalförsvarets intressen bör inte, så som det är i dag, gå före de viktiga åtgärderna som vi måste göra för att ställa om samhället i mer hållbar riktning.

Lösa motsättningar

Säkerhetspolitiken måste inkludera åtgärder för att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle, socialt och ekonomiskt såväl som ekologiskt. Det är väsentligt att Försvarsmakten bidrar till ett mer hållbart samhälle genom att deras verksamhet inte utgör ett hinder för den gröna samhällsomställning och de viktiga klimatåtgärder som behövs.

Eventuella motsättningar mellan olika intressen måste lösas och det är en angelägen uppgift för riksdag och regering att se till att så är möjligt. I grund och botten handlar det trots allt om samma sak – att bygga ett tryggt, hållbart och säkert samhälle där vi kan leva tillsammans utan att utsättas för allvarliga kriser.

Forrige artikel Debatt: Regeringen skjuter problemen framför sig Debatt: Regeringen skjuter problemen framför sig Næste artikel "Tyvärr missar de två vänsterpartisterna målet fullständigt"
Ryssland vill ta in säkerhetspolitik i Arktiska rådet

Ryssland vill ta in säkerhetspolitik i Arktiska rådet

DIPLOMATI. Säkerhetspolitik ska inte längre hållas utanför Arktiska rådet, anser Ryssland, som nästa år sätter sig på rådets ordförandestol. En expert tvivlar dock på att Ryssland kommer att lyckas sätta säkerhetspolitik på rådets formella agenda.