Debatt

Till Löfvens efterträdare: En tyngre nationell säkerhetsstrategi behövs

I januari 2022 ska Sveriges nationella säkerhetsstrategi förnyas och Stefan Löfvens efterträdare bör ställa sig bakom en tyngre strategi. Det skriver ledamöter av Kungliga krigsvetenskapsakademien.

Det går att ta fram en övergripande säkerhetsstrategi som är användbar för dem som ska tillämpa den, skriver debattörerna.
Det går att ta fram en övergripande säkerhetsstrategi som är användbar för dem som ska tillämpa den, skriver debattörerna.Foto: Adam Ihse/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Statsministern Stefan Löfven (S) presenterade en nationell säkerhetsstrategi vid Folk och försvars rikskonferens 2017. Mottagandet blev blandat. Några tyckte att det var på tiden att även Sverige fick en strategi. Men många tyckte att det var ett ganska tunt dokument som varken motsvarade rubriken strategi eller var nationellt förankrad. Strategin ska förnyas efter fem år, det vill säga i januari 2022.

Kungliga krigsvetenskapsakademien beslöt att analysera regeringens linjedokument. Detta studiearbete har nu resulterat i en genomlysning av ämnet. Rapporten En nationell säkerhetsstrategi – till vilken nytta? innehåller som bakgrund en internationell jämförelse och resultat från en enkät utskickad till ”höga befattningshavare”, liksom insikter från samtal med en rad experter.

Obalans mellan mål och medel

Den som läser strategin på 26 sidor upptäcker att det finns en obalans mellan mål och medel. Det finns gott om högtidliga mål men mycket sparsamt med medel, det vill säga förslag på konkreta åtgärder om hur dessa mål ska nås. Det finns heller inte anvisningar om hur åtgärder ska prioriteras, alltså vad som är viktigast att göra på kort och på lång sikt.

En nationell säkerhetsstrategi, som varken är nationell eller strategisk, har ju ingen nytta av.

Till raden av uppräknade nationella intressen i strategin vill vi lyfta fram ytterligare två. Den ekonomiska och näringslivsbaserade dimensionen av nationell säkerhet är väsentlig. Även statsledningens lednings- och krishanteringsförmåga framstår som mycket viktig. Vidare måste kopplingen till EU:s strategiska dokument bli starkare.

Ökad styrning

Hur kan ett strategidokument då bli mer styrande? Vi anser att status, ägarskap och prioriteringsförmåga behöver stärkas på den högsta nivån. Ett sätt att göra detta är bland annat att regeringen inrättar en nationell säkerhetsberedning med koppling till riksdagen. Vi anser också att man behöver samordna olika styrprocesser med många intressenter inom och utanför Regeringskansliet.

Strategin behöver länkas till – och utmynna i – lagstiftning och ett skärpt regelverk för kommuner, regioner och näringsliv. Anvisningar i regleringsbrev bör inrymma uppdrag och åtgärder i linje med strategin. Uppföljningar borde vara självklara inslag i denna strategiska politikstyrning.

En bättre strategi

Det finns många frågor som bör bli föremål för diskussion och avdömning i det pågående revideringsarbetet.

  • Regeringen bör tänka igenom vad en strategi inom detta breda verksamhetsområde ska tjäna för syfte. Vilka ska använda den? Till vad? En strategi ska vara ”en brygga” mellan mål och medel. Den behöver innehålla betydligt fler inriktande element än den nuvarande. Åtgärder behöver identifieras och prioriteras.
  • Strategins status, det vill säga dess ägarskap, behöver förtydligas. Ska det vara en nationell säkerhetsstrategi med parlamentarisk förankring eller regeringens departementsprodukt? Dess legitimitet som ett nationellt rättesnöre avgörs bland annat av detta vägval.
  • Om strategin ska kunna vägleda myndigheter med flera aktörer måste strategin också avgränsas vad gäller nationella intressen och hot mot dessa. Här behövs prioriteringar. Dessa svåra avdömningsfrågor bör genomsyra dokumentet och inte slätas över i en mångfald av teman och intressen. Dokumentet behöver innehålla skarpare krav på de aktörer som förväntas bidra till att höja den nationella säkerheten.

Både nationell och strategisk

Vi får snart en ny statsminister, som bör ställa sig bakom en tyngre svensk nationell strategi. Här föreligger en möjlighet till omedelbara förbättringar i en förväntad reformerad strategi.

Det går att ta fram en övergripande säkerhetsstrategi som är användbar för dem som ska tillämpa den. Men då måste det ske ett skyndsamt, fördjupande nytänkande kring arbetet. En nationell säkerhetsstrategi, som varken är nationell eller strategisk, har ju ingen nytta av.

Nämnda personer

Stefan Löfven

Styrelseordförande Sipri, styrelseordförande Olof Palmes minnesfond, styrelseledamot Stiftelsen Harald Edelstam
Svetsare (AMU i Kramfors)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00