Stor försvarsinvestering får EU:s revisorer att tända varningslampan

RISK. Med ett enormt belopp i ryggen rör sig EU in på försvarsområdet. Det kan vara riskabelt, menar den Europeiska revisionsrätten. 

Av: Andreas Krog

I EU:s budget för 2021-2027 har EU-kommissionen föreslagit att öka finansieringen till försvarsrelaterade forsknings- och utvecklingsprojekt från 590 miljoner euro till 13 miljarder euro. Det är 22 gånger mer än för den nuvarande sjuårsperioden, och kan vara riskabelt. Det är bedömningen från den Europeiska Revisionsrätten som är en extern, oberoende instans som har i uppgift att oberoende granska EU:s räkenskaper.

– EU:s försvarsrelaterade initiativ sker på ett område där EU har väldigt lite erfarenhet sedan tidigare. Som det ser ut i dag finns det risk för att lämpliga mål inte har satts upp och att det inte finns tillräckligt bra system för att hantera ökningen av EU:s utgifter och den nya ambitionsnivå som beskrivs i EU:s globala strategi, skriver revisionsrätten i en färsk analys.

Nya steg 

Fram till nyligen har det endast vidtagits begränsade åtgärder på EU-nivå, och det finns inte en europeisk försvarsunion. Men som svar på en ny och utmanande global miljö har EU tagit nya initiativ med tanken att förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna. Till följd av detta har försvarsområdet uppmärksammats av revisionsrätten.

Breda och vaga begrepp

Ett av hindren är enligt revisionsrätten att EU-länderna har många olika strategiska prioriteringar. Några medlemsstater har till exempel primärt fokus på territorialförsvar mot det militära hotet från Ryssland, medan andra är mer oroliga på säkerhetsutmaningarna med ursprung i Nordafrika och Mellanöstern. Några medlemsstater har en tradition av att vara neutrala, medan andra gärna deltar i stora insatser.

– Med sådana förutsättningar blir vissa begrepp, som "strategiskt oberoende" och en "europeisk armé", vittomfattande och vaga. Sådana begrepp kan verka kontraproduktiva för förbindelserna och samarbetet med Nato, ett område som är av avgörande betydelse för de flesta av medlemsstaterna i EU, skriver revisionsrätten i sin analys.

EU kan komplettera Nato

– Det är ytterst viktigt att EU:s initiativ samordnas och att det skapas synergier med andra organisationer på försvarsområdet, särskilt Nato. EU och Nato står inför samma säkerhetsutmaningar och har därmed gemensamma försvarsintressen. För 22 medlemsstater är Nato alltjämt den främsta faktorn när det gäller kollektivt försvar. EU:s medlemsstater har en viss militär styrka. Så för att inte slösa med skattebetalarnas pengar är en avgörande och prioriterad fråga i nuläget om EU kan komplettera Nato, så att man inte skapar dubbelarbete och överlappande strukturer, skriver revisionsrätten.

Långt ifrån militär förmåga

I analysen påpekar man att EU:s medlemsländer i dagsläget har långt ifrån den nödvändiga militära förmågan att leva upp till EU:s militära ambitionsnivå. Brexit kommer också försvåra situationen eftersom Storbritannien står för cirka en fjärdedel av EU:s medlemsstaters sammanlagda försvarsutgifter.

Har misslyckats

Revisionsrätten är också kritisk till den europeiska försvarsfonden som ska stötta forsknings- och utvecklingsprojekt inom den europeiska försvarsindustrin och som redan nu stöttat de första projekten.

– Det finns en risk att den stora stigningen av finansiering för stöttande av försvarsinriktade forsknings- och utvecklingsaktiviteter blir en åtgärd utan faktiskt effekt för den europiska försvarsindustrins konkurrensförmåga, skriver revisionsrätten.

– Att utöka samarbetet inom säkerhet och försvar i EU har även ansetts vara bra för ekonomin och industrin. Tidigare försök att skapa en öppen och konkurrenskraftig europeisk marknad för försvarsmateriel har misslyckats, menar revisionsrätten.

Artikeln är översatt från altinget.dk.

Forrige artikel Så mycket får försvaret av nästa års budget Så mycket får försvaret av nästa års budget Næste artikel Sverige går med i försvarssamarbetet EI2 Sverige går med i försvarssamarbetet EI2