"SL:s trygghetspersonal ska terrorutbildas"

DEBATT. För att möta ökat terrorhot har SL har utökat sin trygghetssatsning med en tredjedel på bara några år. Bland annat ska trygghets- och säkerhetspersonalen nu terrorutbildas, skriver Kristoffer Tamsons (M).

Av: Kristoffer Tamsons (M)
trafiklandstingsråd och styrelseordförande SL

Givet utvecklingen såväl i omvärlden som i Sverige med nya asymmetriska hot kopplade till terrorism och SL-trafikens ambition och vilja på trygghets- och säkerhetsområdet ska all personal som arbetar trygghets- och säkerhetsskapande i SL-trafiken terrorutbildas. I ett första steg för ordningsvakterna och sedan övrig trygghets- och säkerhetspersonal såsom väktare, trygghetsvärdar och ungdomsvärdar. Syftet är att bättre kunna stötta och hjälpa människor vid extrema situationer, men även att bättre samverka med andra trygghetsaktörer. En investering i allas vår trygghet och säkerhet.

Trygghets- och ungdomsvärdar

Att ha en trygg och säker miljö för personal och resande i kollektivtrafiken är mycket viktigt. Förutom de cirka 350 ordningsvakterna som arbetar i SL-trafiken med att upprätthålla allmän ordning och arbeta säkerhets- och trygghetsskapande samt med service till resenärerna finns det runt 250 ytterligare personal i form av väktare, trygghetsvärdar och ungdomsvärdar – totalt cirka 600 personer arbetar således med trygghet och säkerhet.

Trygghetsvärdarna ska bidra till att skapa trygghet för SL:s resenärer och motverka konflikter och störande beteende. Ungdomsvärdarna arbetar nära ungdomar för att kunna avstyra och förebygg allehanda oroligheter i kollektivtrafiken. Väktarna ansvarar för allmänna bevakningstjänster såsom egendomsbevakning av tunnelbana, pendeltåg, lokalbanor och annan infrastruktur. Det operativa arbetet leds och delegeras av SL:s trygghetscentral.

Ny typ av våld

Totalt uppgår trygghetssatsningarna i SL-trafiken till cirka 220 miljoner årligen. En utökning med en tredjedel på bara några år. Ett ansvar som vi både vill och ska ta. Samtidigt ser vi hur utvecklingen är på väg åt fel håll. För bara några veckor sedan exploderade en handgranat i Vårby. Härom veckan skedde ännu en dödsskjutning i Rinkeby och i fjol förra året skedde vansinnesdådet med lastbilen på Drottninggatan.

Händelserna vittnar om ett samhälle där en ny typ av råare våld och brott breder ut sig och vanligt folk tvingas stå tillbaka. Inte sällan ser vi hur otryggheten söker sig till miljöer runt stationer eller platser kring knutpunkter för kollektivtrafiken. Till en början i syfte att gömma sig bland folk i stort, men snart med mål att synas, markera revir och ta över.

Bättre förberedelse inför terrordåd

Det behövs i dag därför bättre verktyg och kunskap om hur terrordåd kan se ut och ta sig uttryck. Därför är det viktigt att denna beredskap också finns hos SL:s trygghetspersonal – också givet att det var just trygghetspersonal från SL som var först på plats vid terrordådet i april 2017 och det är inte sällan till dem som människor vänder sig i ett första skede.

Målbilden är att trygghetspersonalen med detta ska få bättre verktyg att kunna känna igen och identifiera denna nya typ av hot i syfte att kunna möta nya situationer, bidra till ökad trygghet och säkerhet samt skapa bättre samverkan med andra trygghetsaktörer.

Krävs ytterligare insatser

Men detta kommer mest troligt tyvärr inte att räcka. För även om vår trygghets- och säkerhetspersonal gör ett mycket viktigt arbete och vi nu rustar ytterligare finns det även andra insatser som måste till. Vi måste få möjlighet av regeringen att utöka vår kamerabevakning utanför stationsentréer, få ett förstärkt lagskydd för de som arbetar i kollektivtrafiken och ett återupprättande av tunnelbanepolisen. Allt detta behövs här och nu – inte i framtiden.

Forrige artikel V: V: "En militärt alliansfri nation bygger fred" Næste artikel MP: Förbjud inte medmänniskor från att be om hjälp MP: Förbjud inte medmänniskor från att be om hjälp