Skakig säkerhetspolitik efter Trump-seger

Samarbetet mellan Sverige och USA om försvarsfrågor gäller bland annat utbildning och övning, försvarsmateriel samt forskning och utveckling. Men det samarbetet behöver inte påverkas av att Donald Trump nu blir USA:s 45 president, den bedömningen gör Stefan Ring, militärstrategisk expert och lärare på Försvarshögskolan.

– När det gäller tekniksamarbete och liknande ser jag inte att Trump skulle gå in och ändra det. Skälet är att det i hög grad handlar om ett samarbete mellan amerikanska och svenska företag. Och jag kan inte se att Trump skulle ha något emot det då det gynnar USA, säger Ring.

Samarbete prioriterat

Från den svenska regeringens sida har man tidigare framhållit att Sveriges bilaterala samarbete med USA är högt prioriterat liksom dagens långtgående samarbete med Nato. Hörnstenen är dock alltjämt alliansfriheten. Och när det stod klart att Trump vunnit valet underströk statsminister Löfven att det i särskilt i oroliga tider gäller att hålla fast vid den tidigare linjen och att inte bli medlem i Nato.

Under valrörelsen har Donald Trump gjort uttalanden om att det inte är självklart att USA ska ställa upp på Natos försvarsgarantier och bidra till att försvara andra Nato-medlemmar i Europa vid en rysk attack. Skälet är att det finns länder som inte bidrar ekonomiskt i den utsträckning som de borde, att organisationen är otidsenligt och dyr. Det har tolkats som att Trump vill att länderna betalar för sig innan de kan räkna med USA:s militära hjälp. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har dock betonat att Natos försvarsgarantier är villkorslösa.

Stoltenberg gratulerade Trump till segern och sade i ett uttalande att han välkomnade den nya presidenten till ett Nato-möte i Bryssel för att diskutera det fortsatta samarbetet.

– Vi står inför ett utmanande nytt säkerhetsläge, inklusive hybrid krigföring, cyberattacker och terroristhotet. USA:s ledarskap är viktigare som någonsin. Vår allians har samlat USA:s närmaste vänner i fredstid och konflikt i nästan 70 år. Ett starkt Nato är bra för USA, och är bra för Europa.

Svårbedömt

Hur USA och dess nya president och överbefälhavare kommer att agera när han till tillträtt är svårt att bedöma i nuläget.

– Vi ska vara medvetna om att Trump inte har varit ensam i sin kritik. Både Gates (USA:s förre försvarsminister) och Barack Obama har varit kritisk till europeiska Natomedlemmars ovilja att satsa tillräckligt på försvaret för att verkligen vara effektiva partners i en europeisk säkerhetspolitik, säger Stefan Ring till Altinget.

Han poängterar dock att man inte ska se lättvindigt på Trumps uttalanden. Det är också oklart hur Trump som president kommer att förhålla sig till sanktionerna mot Ryssland.

– Det kanske viktigaste är vilken psykologisk effekt som hans uttalanden kan få. Det finns en spricka bland de europeiska Nato-medlemmarna till exempel i synen på Ryssland, säger Stefan Ring och nämner att länder som Ungern, Tjeckien och Grekland har haft en mer avspänd relation till Ryssland och att Trumps uttalanden kan ge dem råg i ryggen och det innebär en risk för att det blir svårare för Nato att enas.

– Det kan bli svårare att exempelvis vidmakthålla sanktioner och det kan påverka EU:s agerande.

– Jag tror att det kan ha en psykologisk effekt som gör att sammanhållningen i Europa blir sämre. Det kanske är den första och viktigaste effekten – oavsett vad Trump gör. Men vi kommer inte att veta hur USA agerar förrän vi verkligen står införa en konflikt.

Inget alternativ till USA

Om USA skulle minska sitt engagemang i Nato, militärt och ekonomiskt, finns det någon annan av dagens medlemmar som kan ta på sig USA:s roll?

– Nej, det gör det inte. Varken Frankrike eller Storbritannien, som skulle var de naturliga tronföljarna har resurser för att gå in och axla den rollen som USA har tagit i exempelvis Baltikum. Den europeiska säkerhetspolitiken och politiken gentemot Ryssland vilar i hög grad på det amerikanska engagemanget, säger han.