Säkerhetsfrågorna i regeringsförklaringen

En regeringsförklaring måste börja med lite ”small talk”. I den delen pratar statsministern vanligen om att landet har byggts av ett strävsamt folk, att det mesta är fint och bra, att naturen är fin. Så var det förra året, så var det i år.

Efter denna inledning börjar allvaret och allvaret i år bestod föga förvånande en tillbakablick och lägesrapport kring coronakrisen, allt annat hade varit märkligt.

Det kan därför vara värt att påminna sig att allvaret och första politikområdet ut i förra årets regeringsförklaring faktiskt var säkerhetspolitiken. Att den inte fick samma framskjutna position i år beror mer på hur pandemin har drabbat världen än på att säkerhetsläget plötsligt blivit ointressant.

Sömnig ambassadör

En del var dock påtagligt ointresserade under Stefan Löfvens regeringsförklaring. När statsministern lyfte fram läget i Ukarina och Belarus, föreföll den ryska ambassadören särskilt sömnig på läktaren.

– Vi stöder det belarusiska folkets strävan efter demokrati. Utvecklingen i Belarus påverkar säkerheten i Sveriges närområde, sade Löfven.

Statsministerns beskrivning kom bara bara några timmar efter att Ekot hade flashat om att militär från Serbien och Ryssland inom kort planerar att delta i en gemensam militärövning i Belarus, enligt nyhetsbyrån RIA.

– Den säkerhetspolitiska linjen ligger fast, sade Löfven, såsom varje år och fortsatte med att den militära alliansfriheten tjänar vårt land väl.

Lite OSSE

Han tog vidare upp det faktum att Sverige 2021 ska agera ordförandeland i OSSE och menade att det är en ansvarsfull uppgift i en orolig tid. Möjligen skulle den uppgiften kunna ha fått några meningar till, det hade nog ministerkollegan Ann Linde önskat sig.

Löfven tog även upp att betydande tillskott tillförs det militära försvaret, men alla som följer säkerhetsdebatten såväl på Altinget Säkerhet som på andra håll vet att den frågan inte enar riksdagen. Fortsättning lär följa.