Press på regeringen om rikets säkerhet

Regeringen uppger att en översyn av frågan pågår, men oppositionen är missnöjd och försvarsutskottet planerar därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen att skynda på och ge bättre information till riksdagen.

– Det är ett tillkännagivande på gång och som det ser ut nu är tidsplanen att frågan ska justeras den 16 februari, säger Allan Widman (L), ordförande i försvarsutskottet.

Att frågor som berör den nationella säkerhet inte kan avgöras i lokala församlingar är utgångspunkten för både regeringen och oppositionen. Allianspartierna är eniga om att trycka regeringen i frågan och även Sverigedemokraten är med, vilka innebär att det finns att det finns en majoritet för ett tillkännagivande i utskottet.

– Det stödjer vi absolut. Kommunala intressen ska inte kunna övertrumfa viktiga säkerhetspolitiska intressen, säger Mikael Jansson (SD), ledamot i försvarsutskottet, till Altinget.

Känsliga hamnar

Bakgrunden är att Visby och Karlshamn har fått erbjudande om att hyra ut sina hamnar till det ryska gasledningsprojektet Nord Stream 2. En sådan affär kan dock innebära risker för det svenska försvaret. Men då kommunerna äger frågan genom sitt grundlagsfästa kommunala självstyre kan regeringen inte göra något, bara rekommendera vad de anser är det rätta. I Gotlandsfallet blev det ingen affär, men i Karlshamn gick kommunen vidare och beslutade om att hyra ut hamnen.

LÄS OCKSÅ: Karlshamn öppnas för omstritt gasprojekt

Regeringen är långt ifrån nöjd med den utvecklingen och har sedan tidigare aviserat en översyn av reglerna för att inte hamna i liknande situationer igen där det kommunala självstyret kan ta över det som staten ska sköta – den nationella säkerheten.

– Det arbetet har startat i Regeringskansliet. Jag kan bara konstatera att jag tycker att nuvarande lagstiftning och möjligheterna för staten är för svaga, sade försvarsminister Peter Hultqvist till Altinget nyligen.

Bättre förankring

Men i allianspartierna är man inte nöjd med beskedet att utredningen sker internt inom regeringen. Allan Widman vill ha en tydligare parlamentarisk insyn – inte minst då det kan bli aktuellt att ändra i grundlagen, vilket kräver två riksdagsbeslut med ett val mellan.

– Det som gör mig något förundrad är att försvarsministern säger att den utredning som han menar har satts igång ska vara regeringsintern. Det är märkligt med tanke på de konflikter med grundlagen som kan uppstå och om regeringen vill ha en lagstiftning på plats och om den dessutom inte bara kräver ett, utan två riksdagsbeslut så borde man haft en parlamentarisk insyn och en offentligt utredning, säger han till Altinget.

Centern vill ha också en snabb och tydlig hantering från regeringen.

– Vi står bakom kravet att få fram detta så snabbt som möjligt och få ett så bra underlag som möjligt för att  kunna vidta de åtgärder som krävs. Vi behöver från utskottet sida få en bild av vad regeringen tittar på i utredningen, för det är inte presenterat, säger Daniel Bäckström (C), ledamot i försvarsutskottet till Altinget.

Kritik mot senfärdig regering

Hans Wallmark (M) är kritisk till att regeringen inte satte igång arbetet med ”den juridiska inventeringen” tidigare då de olika komplikationerna med Nord Stream 2 gick att förutse, menar han. En tydligare insyn om vilka intressen som vägs mot varandra är  nödvändig anser han.

– Vi vill ha en skyndsam återrapportering. Att regeringen säger en sak är inte det samma som att den tänker leverera och därför vill vi öka trycket från riksdagens sida, säger Wallmark till Altinget.

– Det kan inte vara så att viktiga säkerhetspolitisk avgöranden sker av kommunstyrelsen majoritet i Karlshamn och inte av regeringen.

Men inte heller kommunstyrelsens ordförande i Karlshamn, Per-Ola Mattsson (S), tycker att situation är bra och han anser en översyn av lagstiftningen är nödvändig.

– Det måste till något då detta är en omöjlig situation. Kommuner ska inte sitta med frågor om rikets säkerhet i knät, sade han till Altinget, efter ett möte med regeringen i veckan.

Det kommunala självstyret är reglerat i grundlagen. Och om den förändring som både regeringen och riksdagen nu vill ha skulle kräva en grundlagsändring så måste ett skarpt lagförlag läggas fram i god tid före riksdagsvalet 2018 så att ett första beslut att ändra grundlagen kan före ske före valet och det andra och slutgiltig kan då fattas efter valet. Lagförslaget måste dock presenteras senast nio månader före valet – alltså i december i år.