Nu ska det bli klart vem som betalar för kärnkraftsolyckor
FÖRSÄKRING. Det är internationell press på regeringen att lyckas få ett detaljerat regelverk kring ersättningarna vid en kärnkraftsolycka på plats. Sveriges stora kärnkraftskapacitet per invånare gör att frågan är kinkigare här än på många andra håll, enligt professor Tomas Kåberger.
Jacob Hederos
Redaktör och reporterVad vi kunnat se efter Tjernobyl och Fukushima är att de som är de verkliga offren – de som får sin hälsa försämrad eller förlorar egendom – de blir helt utan ersättning. Staten har inte gjort särskilt starka åtaganden åt de som drabbas.
Tomas Kåberger
Professor vid Chalmers
Det brinner i knutarna på miljödepartementet. I vintras fick Sverige än en gång på fingrarna för vara ett av ”få länder som inte har en heltäckande finansieringslösning och ett skaderegleringssystem
Diger lista på frågor
Utredningen ska enligt direktiven:
- föreslå godtagbara former av säkerhet för sena personskador
- föreslå när och hur en säkerhet ska få tas i anspråk,
- föreslå hur medlen ska fördelas,
- utforma ett skaderegleringssystem, och
- lämna nödvändiga författningsförslag.
- föreslå vilka former av säkerhet som kan godtas för att täcka anläggningshavares ersättningsansvar för sena personskador,
- föreslå vilka krav som ska ställas på de säkerheter, inklusive ansvarsförsäkringar, som ställs, och
- lämna förslag på vilken instans som bör pröva om de erbjudna säkerheterna, inklusive ansvarsförsäkringarna, är tillräckliga.
Utredaren ska också:
- lämna förslag på vilken instans som ska avgöra om de ställda säkerheterna behöver tas i anspråk och under vilka omständigheter det ska få ske.
- överväga om det bör finnas regler om prioritering mellan de olika skadetyper som omfattas av lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor,
- lämna förslag på vilken instans som ska avgöra om ersättningarna behöver sättas ned med en viss procentandel (s.k. proportionalisering) och
- vilka principer som ska vara styrande för besluten, och ta ställning till om akuta utbetalningar kan behöva göras i nära anslutning till olyckan och om det i så fall behöver regleras.
Samt:
- lämna förslag på vilken aktör som bör ha helhetsansvaret för skaderegleringen vid en radiologisk olycka samt vilken rätt den aktören, eller någon eller några andra aktörer, ska ha att även begära in medel för ersättning, besluta om prioritering och proportionalisering av ersättning samt förvalta medlen,
- identifiera de olika centrala aktörerna vid en radiologisk olycka och beskriva vilken roll och ansvar de ska ha före, under och efter en olycka,
- överväga om det bör införas ett system för tvistelösning utanför domstol och hur det i så fall ska organiseras och regleras,
- ta ställning till om en skadekommission med representanter från de centrala aktörerna bör inrättas och föreslå hur den i så fall ska vara organiserad och vilka uppgifter den ska ha,
- föreslå hur praktiska frågor som t.ex. informationshantering och kommunikation ska hanteras och regleras, och analysera behovet av riktlinjer och bedömningskriterier för strålningsnivåer till följd av radioaktivt nedfall och föreslå vem som bör ta fram sådana.
Säkerhet
