Analys av 
Per-Anders Sjögren

Lång väg tillbaka för generös asylpolitik

ANALYS. Osäkerheten i omvärlden gör att gränskontroller förlängs och det är även oklart om den tillfälliga lagen med hårdare asylregler kommer att upphöra 2019. Det är inte mycket som tyder på Sverige går tillbaka till en mer generös asylpolitik.

Per-Anders Sjögren

Regeringen har nyligen bestämt att förlänga både gränskontroller och ID-kontroller ytterligare en tid. Skälet är att det är svårt att avgöra hur många människor på flykt som kommer till EU och som sedan kan ta sig till Sverige.

I sin senaste prognos räknar Migrationsverket med 25 000-45 000 asylsökande i år, verket planerar sin verksamhet utifrån att 37 500 söker asyl i Sverige i år. Att intervallet är så pass stort hänger samman med en stor osäkerhet i vad om händer till sommaren, det gäller bland annat en förväntad ökning av flyktingar över centrala Medelhavet från Libyen och osäkerhet om Turkiet står fast vid migrationsöverenskommelsen med EU. Även kommande år är prognosen osäker.

Färre till Sverige

Migrationsverket pekar på att fler människor än någonsin befinner sig på flykt i världen. Men till Sverige kommer runt 400-600 sökande per vecka sedan förra våren, att jämföras med de åtskilliga tusen som kom till Sverige varje vecka under hösten 2015. Att antalen asylsökande har minskat hänger samman med flera faktorer: Att det har blivit svårare att sig in i och resa vidare genom EU, EU:s migrationsöverenskommelse med Turkiet samt att Sverige har stramat åt politiken med ID-kontroller, gränskontroller och en ny, tillfällig lag som ställer betydligt hårdare villkor för att få uppehållstillstånd i Sverige.

Den fortsatta utvecklingen av dessa faktorer har en avgörande betydelse för hur många som söker asyl i Sverige under de kommande åren, enligt Migrationsverket.

EU:s ledare befarar också en ny flyktingkris via den centrala delen i Medelhavet sedan vägen via Turkiet är stängd. Och det är skälet till att stats- och regeringscheferna på sitt senaste toppmöte gav klartecken till en ny migrationsöverenskommelse, denna gång med Libyen, för att förebygga detta.

LÄS OCKSÅ: Kritiker: Fruktansvärda följder av Libyen-samarbete

Så ska EU:s ledare hindra ny flyktingkris

Hur länge gäller hårdare krav?

Osäkerheten i omvärlden ger också effekter på de åtgärder som Sverige har vidtagit: Gräns-, och ID-kontroller och den tidsbegränsade, treåriga lagstiftningen med hårdare krav för att få uppehållstillstånd.

Såväl gränskontroller som ID-kontroller har förlängts successivt. ID-kontrollerna kan regeringen själv råda över då de styrs av en förordning och i förra veckan beslutade regeringen om en förlängning på tre månader. Vid det senaste regeringssammanträdet beslutade regeringen att även förlänga gränskontrollerna mot andra EU-länder sedan ministerrådet gett det formella klartecknet för detta. Gränskontrollerna i södra och västra Sverige samt på Öresundsbron ska nu gälla till och med den 11 maj i år.

LÄS OCKSÅ: Kritik mot svensk gränskontroll

Regeringens motiv för att förlänga kontrollerna, trots att det kommer färre asylsökande nu, är att de behövs för ordning och säkerhet samt att läget är osäkert – dels genom att det finns många oregistrerade asylsökande i Tyskland, dels genom den ökning av flyktingar som kommer via den centrala delen av Medelhavet.

EU-uppgörelse viktig faktor

När den temporära lagen upphör den 20 juli 2019 ska de mer generösa reglerna kring uppehållstillstånd återinföras är det sagt. Men det är en politisk ambition som kan kollidera med verkligheten. För att återgå till det tidigare läget: utan kontroller vid gränsen och med en lag där permanenta uppehållstillstånd är regel krävs bland annat EU har kontroll på sina yttre gränser och att läget i Syrien och andra krishärdar har stabiliserats. En annan viktig faktor är att EU-länderna kan enas om gemensamma asylregler, något som nu är under förhandling.

Svenska ministrar har upprepat gång på gång att en ny asyllagstiftning måste på plats med en jämnare fördelning av asylsökande mellan EU-länderna – och att länderna faktiskt tillämpar den. I den senare delen är utvecklingen dyster och bara en mycket liten del av de asylsökanden som ska omfördelas från Grekland och Italien har fått en fristad i ett annat EU-land.

LÄS OCKSÅ: Ökat tryck för att fördela flyktingar

Motståndet från en rad länder mot gemensamma asylregler är stark. Och mycket lite tyder på att det kommer att gå lättare framöver.

När Altinget nyligen frågade statsminister Stefan Löfven om förutsättningarna för att nå en gemensam asylpolitik har ökat gav han svaret:

– Nej, ska jag vara ärlig så ser jag inte det just nu. Jag hör inget av att de länder som har varit motståndare säger att de har ändrat sig. Men det är inget argument för att inte fortsätta att argumentera för detta. Någonstans tror jag att de ser att om vi inte klarar detta så försvagas EU och därmed också de själva. Vi måste fortsätta att försöka hitta kompromisser som bygger på att alla tar sitt ansvar, sade Stefan Löfven efter ett möte med EU-nämnden.

Översyn av lag under valåret

Den temporära lagen trädde i kraft den 20 juli 2016 och ska gäller i tre år. Dessutom ska en översyn ske 2018, alltså under valåret. När lagen har varit i kraft i två år, den 19 juli 2018, kommer regeringen att bedöma behovet av att lagen gäller även under det sista året av giltighetstiden, enligt den proposition som riksdagen har antagit. Även om Miljöpartiet vill se en återgång till en generösare lag så är det inte säkert att regeringskollegerna i Socialdemokraterna är redo att ta det steget mitt under en valrörelse.

Inom alliansen har Moderaterna varit tydliga med att det inte går att gå tillbaka till den gamla politiken med permanenta uppehållstillstånd och en generös anhöriginvandring. Centern är dock motståndare till den nya lagen, men stod samtidigt bakom den blocköverskridande uppgörelsen som också den innebär en mer restriktiv asylpolitik - även om regeringen sedan gick länge i sitt lagförslag.

Inget återgång till 2015

Både statsminister Stefan Löfven som Migrationsminister Morgan Johansson har varit tydliga med en sak: Sverige ska aldrig igen hamna i samma situation som hösten 2015 med ett stor inflöde av asylsökande och där den svenska asylmottagningen sattes under mycket stor press.

Om förutsättningar för en generös asylpolitik– stabil omvärld, säkra EU-gränser och ett gemensamt asylsystem i EU – inte finns är det inte otroligt att det blir en förlängning av en mer restriktiv asylpolitik genom ett nytt riksdagsbeslut någon gång våren/sommaren 2019. Oavsett vilken regering som då sitter i Rosenbad.

Dokumentation

Asylpaketet

Efter den stora tillströmning av asylsökande under hösten 2015 enades regeringen och de borgerliga om att strama åt inflödet. Även i den uppgörelsen var utgångspunkten tillfälliga uppehållstillstånd under tre år.  

  • Men därefter lade regeringen fram egna förslag som gick längre och som innehåller betydlig förre undantag från huvudregeln om tillfälliga uppehållstillstånd och hårdare krav på anknytningsinvandring.
  • Dessutom lanserade regeringen tillfälliga gränskontroller, vilket kräver klartecken från övriga EU, och id-kontroller på färjor och tåg. Det senare innebär att den som saknar giltigt pass eller motsvarande, inte får åka med på tåg, bussar och båtar till Sverige. Detta styrs av en förordning och den kan regeringen fatta beslut om.
  • När riksdagen fattade beslutet om den tillfälliga asyllagstiftningen var det enbart Centerpartiet och Vänsterpartiet som sade blankt nej. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna bildade majoritet. Liberalerna och Kristdemokraterna kritiserade delar av det nya regelverket, men lade ner rösterna vid voteringen om förslaget skulle avslås.
  • Liberalerna och Kristdemokraterna är bland annat motståndare till de hårdare kraven för familjeåterförening, men godkänner lagen i övrigt. Helst hade de borgerliga sett ett lagförslag som är mindre restriktivt och i linje med den blocköverskridande uppgörelsen.
  • Den temporära lagen trädde i kraft 20 juli 2016 och ska enligt planera gälla till den 20 juli 2019. Dessutom ska en översyn ske 2018, alltså under valåret.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00