Kustbevakningen kämpar återigen för mer resurser

Lojala medarbetare, mycket övertid – och en gnutta ren tur. Det gjorde att Kustbevakningen klarade verksamheten förra året trots flera allvarliga händelser. Nu kämpar myndigheten för att inte glömmas bort när totalförsvaret rustas upp.

Den 4 december förra året började virkeslasten ombord på fartyget Almirante Storni att brinna. Det var starten på en mycket stor räddningsoperation som krävde omfattande resurser från Kustbevakningen.
Den 4 december förra året började virkeslasten ombord på fartyget Almirante Storni att brinna. Det var starten på en mycket stor räddningsoperation som krävde omfattande resurser från Kustbevakningen.Foto: Kustbevakningen
Johanna Alskog

Det är inga vidare siffror som Kustbevakningen kan visa upp vad gäller förra årets miljöberedskap – ett av myndighetens grunduppdrag. Fyra av tio dygn under 2021 klarade inte Kustbevakningen att upprätthålla beslutad miljöberedskapsnivå. Det är en försämring för tredje året i rad. Dykberedskapen upprätthölls knappt åtta av tio dygn.

Det framgår av myndighetens budgetunderlag till regeringen. Kustbevakningen begär en ökning av anslagen med drygt 30 miljoner kronor nästa år och flaggar för rejäla behov av anslagsökningar på 273 respektive 246 miljoner de två följande åren.

Förra året inträffade flera allvarliga händelser. Kustbevakningen klarade av det tack vare lojala medarbetare, mycket övertid samt en gnutta tur. Det förklarar Johan Lindgren, förbundsordförande vid fackförbundet Tull-kust, vid ett seminarium på riksdagen på torsdagen. Enligt honom är myndighetens rekryteringsbehov 200 personer under de kommande åren.

Altinget logoSäkerhet
Vill du läsa artikeln?
Som prenumerant på Altinget säkerhet får du initierad nyhetsbevakning och en levande sakpolitisk debatt.
Läs mer om priser och prenumerationsvillkor här.
0:000:00