"Klimatförändringarna kan få världens konflikter att koka"

OPINION. Klimatforskare påvisar oroväckande samband mellan klimat och våldsamma konflikter och det borde få uppmärksamhet under den årliga internationella säkerhetskonferensen i München, skriver Mattias Söderberg, ordförande för klimatarbetet i globala Act Alliance.

Hur skulle krigen i Mali, Sydsudan och Somalia att se ut om det inte fanns några klimatförändringar? Det är såklart svårt att säga, men klimatforskare påvisar oroväckande samband mellan klimat och våldsamma konflikter. Samband som Folkekirkens Nødhjælp hela tiden måste förhålla sig till.

I många av de länder vi arbetar i upplever vi hur längre och allt frekventare perioder av torka pressar lokalbefolkningen, och bidrar till våldsam kamp för att säkra tillgången till knappa naturresurser som vatten, bördiga betesmarker och mat.

Skapat våld

Ett konkret exempel är vid Turkanasjön där Etiopien, Kenya och Sydsudan möts. Här har folk i århundranden levt som herdar som rör sig från plats till plats med nötkreatur, getter och åsnor. Men allt längre och oftare förekommande torka har förvandlat majoriteten av de tidigare betesmarkerna till öken. De sista bördiga markerna ligger på gränsen mellan Kenya och Etiopien.

Många djur har dött de senaste tio åren, men de herdar som fortfarande har djur kvar söker sig alla till samma betesmarker. Det finns för lite gräs till för många djur. Resursbristen har skapat den ena våldsamma sammandrabbningen efter den andra och hundratals kenyaner och etiopier har mist livet i desperata försök att ta kontrollen över områden som kan säkra deras traditionella levebröd.

Internationella säkerhetskonferensen

Fakta
Om skribenten
Mattias Söderberg arbetar som klimatrådgivare vid danska Folkekirkens Nødhjælp. Han är även ordförande för klimatarbetet i globala Act Alliance, där bland andra Act Svenska kyrkan och Diakonia är med.

Det är ett mycket konkret och lokalt problem, men som icke desto mindre vittnar om en global tendens som borde få uppmärksamhet under den årliga internationella säkerhetskonferensen i München som går av stapeln just nu. Det är ett toppmöte där statschefer, ministrar och olika experter möts för att diskutera kommande problem och möjligheter för att hantera dem. Det är självklart många faktorer, både lokala och internationella, som påverkar en konflikt. Men det är inget tvivel om att temperaturökningen borde vara i fokus under konferensen i München.

Kan lösas på två sätt

Tittar vi på länderna strax söder om Sahara så ser vi att klimatförändringarna kommer att få dramatiska konsekvenser de kommande årtiondena. Det kommer regna betydligt mindre och det kommer komma fler värmeböljor som gör förutsättningarna för handel och livsmedelsproduktion svåra, om inte omöjliga.

Resursbristen har skapat den ena våldsamma sammandrabbningen efter den andra och hundratals av kenyaner och etiopier har mist livet i desperata försök att ta kontrollen områden som kan säkra deras traditionella levebröd.

Den utmaningen – och potentiella källan till konflikt – kan lösas på två sätt. Vi kan investera stort i klimatanpassning med teknologi och nya jordbruksmetoder som gör det möjligt för samhällen att överleva trots att klimatförändringarna ändrar livsvillkoren. Eller så kan vi acceptera att fler platser blir obeboeliga. Det kräver att vi hjälper människor att flytta och att hitta platser där de kan starta ett nytt liv.

Det sistnämnda alternativet är dock riskabelt. Migration har genom historien varit lösningen för många människor. Men det kan lätt leda till nya konflikter samt brott mot grundläggande mänskliga rättigheter gentemot de människor det handlar om. Vi har bland annat sett hur strandade migranter i Libyen fått leva under slavliknande förhållanden.

Politikernas möte i München

När experter och politiska ledare möts i München kommer de sannolikt att leta efter lösningar som säkrar deras respektive intressen. Jag hoppas att de inser att klimatförändringar skapar osäkerhet för oss alla. Jag hoppas att vi kommer att se konkreta förslag på hur vi kan investera mer i klimatanpassning i de länder där klimatförändringarna riskerar att bidra till eskalerande konflikter.

De rika länderna säger kanske att de redan har intesikt och redan ger en hel del stöd. Det är bra och förtjänar en ros, men om man tittar på det samlade internationella klimatstödet ser det dessvärre inte lika bra ut. De rika länderna fortsätter att prioritera stöd till de stora utvecklingsländerna som till exempel Kina.

Och en analys av EU:s samlade klimatstöd för några år sedan visade att enbart Turkiet fick mer stöd än de fattigaste länderna tillsammans. Dessa prioriteringar är felaktiga mot bakgrund av att det är just i de fattigaste länderna som risken för klimatrelaterade konflikter är som störst.

Borde vara centralt ämne

Det är dags att skruva upp klimatstöden till de länder som hotas av klimatrelaterade konflikter och där det behövs mer investeringar i klimatanpassningar och hjälp till de människor som redan drabbats av klimatförändringarna. Det borde vara ett centralt ämne i München – om målet är att skapa fred och säkerhet.

Nämnda personer

Mattias Söderberg

Ordförande för klimatarbetet i ACT Alliance och chefrådgivare i klimatfrågor vid Folkekirkens Nødhjælp
Masterexamen i statsvetenskap (Lunds uni. 2002)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00