Hesa Fredrik utreds – MSB hoppas på ny teknik

VARNING. Flyglarmet och Viktigt meddelande till allmänheten, även kallad Hesa Fredrik, ska utredas. MSB hoppas på att äntligen få gehör för att införa EU-alert som komplement till sms-utskick och signalhorn.

Foto: Henrik Montgomery/TT
Josefin Lingström

Regeringen har nu tillsatt en utredning som ska se över alla regler kring systemet Viktigt meddelande till allmänheten (VMA). I uppdraget ska det tydliggöras vem som har ansvar för vad, men också vilka nivåer av händelser som finns.

På Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) anses VMA-systemet fungera bra, men man ser ändå fram emot utredningen.

– Det är bra att frågan utreds så vi får klart för oss vem som kan begära VMA. Det finns en gråzon när det gäller vad som är en fara för liv och hälsa, säger Håkan Marcusson, systemarkitekt för varningssystem vid MSB, till Altinget.

Bryta sändningen eller inte

I dag är det Sveriges radio som är ansvarig utgivare för VMA. De bestämmer också om det ska skickas ett omedelbart VMA eller inte.

Fakta

Varför heter den Hesa Fredrik?

Larmet testades för första gången 1931 och även om dess officiella namn är Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) fick den snart ett smeknamn. Oscar Fredrik Rydqvist, krönikör på Dagens nyheter, tyckte att den nya larmsignalen lät lika hes som han själv och uttrycket spred sig sedan snabbt.

– De bryter sändningen för VMA, men det måste då vara omedelbar fara för allmänheten. Att det är bakterier i vattnet och det behöver kokas, det är inte en omedelbar fara som kräver att sändningen bryts. Vi på MSB vill ha mer tydliga och skarpa kriterier om vad som ska vara ett VMA, säger Håkan Marcusson.

Flyglarmet till försvaret

Utöver VMA-meddelanden, kan man även sända ut flyglarm via ”Hesa Fredrik” som varningssystemet ibland kallas. Det används om myndigheter bedömer att landet kommer attackeras från luften. Vem som har ansvar att skicka ut dessa meddelanden ska också ses över av utredningen.

Med dagens snabba flygmaskiner så är den här ansvarskedjan lite för lång.

Håkan Marcusson
Systemarkitekt för varningssystem vid MSB

I dag är det kommunerna som i samråd med Försvarsmakten sänder ut flyglarmet.

– Med dagens snabba flygmaskiner så är den här ansvarskedjan lite för lång. Då ska man se över om även Försvarsmakten ska få ansvaret. Alltså om Försvarsmakten ser att det kommer anfallsflyg så ska de kunna sända ut ett flyglarm. Antingen inom hela landet eller ett antal kommuner som berörs, säger Marcusson.

Hopp om gehör 

Från MSB:s sida finns det önskemål kring VMA:s utveckling som kommer framföras till utredaren Monica Rodrigo, generaldirektör vid Ekobrottsmyndigheten.

Det är att systemet med EU-alert införs i Sverige, något MSB önskat i tio års tid men inte fått gehör hos regeringen för. Istället infördes sms-utskick 2017, som sköts av SOS Alarm. Men det är nästan omöjligt att skicka sms till hela befolkningen.

Belastar inte nätet

EU-alert fungerar genom cell broadcasting, som är en teknik som finns i själva telenätet för att skicka ut meddelanden till telefoner. Men det belastar inte telefonnätet som vanliga sms gör. Tekniken för detta finns i alla smarta telefoner byggda från 2016.

– Fördelarna är att det är ett komplement till radio och tv. Och jämfört med sms, kan man få ut ett meddelande väldigt fort. Det tar bara någon minut att få ut det till alla telefoner i Sverige. Det är också väldigt säkert, det går inte att förfalska, säger Marcusson.

– Sen har SMS mycket fördelar, men EU-alert ska vara ett komplement till SMS-utskick.

Sedan tidigare används EU-alert i bland annat Nederländerna, Litauen, Rumänien och Grekland. Danmark planerar att införa det under nästa år.

– Det fungerar väldigt väl i andra länder. Det har använts under coronapandemin för att skicka ut meddelanden till befolkningen, säger Marcusson.

Läs också


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00