Grafik och analyser om danska folkomröstningen

Lågt valdeltagande, men starkt ja. Se hur danskarna röstade i folkomröstningen och läs om vad det betyder för EU framåt. 

Glada miner hos Ja-partierna efter danska omröstningen. Här Socialdemokraternas Mette Frederiksen och Socialistisk Folkepartis Pia Olsen Dyhr. 
Glada miner hos Ja-partierna efter danska omröstningen. Här Socialdemokraternas Mette Frederiksen och Socialistisk Folkepartis Pia Olsen Dyhr. Foto: Philip Davali/Scanpix/TT

Resultat i danska folkomröstningen

Väljarnas ja är historiskt stort, men valdeltagandet var lågt. 66,9 procent har röstat ja till att avskaffa försvarsförbehållet, medan 33,1 procent röstade nej. Resultatet innebär att danskarna avger sitt största Ja i en EU-relaterad folkomröstning någonsin. 
 

 

Valdeltagandet 

Det är emellertid bara 2,8 miljoner av de röstberättigade väljarna som har röstat, vilket motsvarar ett valdeltagande på 65,8 procent.

Det betyder att gårdagens omröstning har det näst lägsta valdeltagandet någonsin. Bara frågan om danskt deltagande i EU:s patentdomstol, som det röstades om 2014, drog färre danskar till valurnorna. Då landade valdeltagandet på 55,9 procent.



Fler folkomröstningar om EU-förbehåll inte troligt 

Trots ja-sidans stora seger är det inte troligt att det blir fler folkomröstningar om att avskaffa Danmarks övriga EU-förbehåll i nu-läget. Det är bedömningen från Altinget.dk:s politiske kommentator Erik Holstein.

"Sanningen är att Socialdemokraterna under ytan är ganska nöjda med att danskarna röstade nej till att avskaffa rättsförbehållet 2015. Utan det hade regeringens planer om asylcentrum i ett land som Rwanda stött på patrull i förhållande till EU-regler. Inte heller euron har man nytta av att röra för närvarande."

Läs hela analysen här.

Väljarnas ja sänder en signal om sammanhållning i EU

30 år efter att Danmark tydligt avvisade Maastrichtfördraget, skickades så på onsdagen en ny signal till det europeiska samarbetet. En signal som EU-kommissionen sannolikt välkomnar.

Det danska ja:et kommer att ses som "en överordnad politisk signal om att det lilla skeptiska medlemslandet i norr har rört sig vidare, tre decennier efter Maastricht", skriver Altinget.dk:s Europaanalytiker i Bryssel, Thomas Lauritzen. Läs hans analys här.

Om sammanställningen

Grafiken är baserad på data från Danmarks Statistiks valsajt.

Artikeln är en översatt och kortad version som finns i sin helhet på Altinget.dk


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00