Inget gehör för FP-krav om ny försvarsgranskning

Försvarsberedningen, med representanter för riksdagspartierna, lämnade i maj i år sin slutrapport. Men sedan dess har mycket hänt som ändrar förutsättningar för svensk försvars- och säkerhetspolitik, enligt FP-ledaren Jan Björklund.

– Det handlar om utvecklingen i Ryssland och Ukraina liksom allvarliga kränkningar i Östersjön, sade Björklund på en pressträff.

Folkpartiet pekar på ryska kränkningar av svenskt luftrum, liksom den bekräftade kränkningen av en främmande ubåt nyligen, som skäl för att regeringen kallar in beredningen för att ge ett nytt underlag inför nästa försvarsbeslut.

Regeringen säger nej

Men försvarsminister Peter Hultqvist (S) kommer inte att sammankalla beredningen på nytt, meddelar han i en kommentar till nyhetsbyrån TT. Ett skäl är att det kan försena ett nytt försvarsbeslut. FP:s allianspartner Moderaterna ser inte heller något behov av att återigen plocka in försvarsberedningen i processen.

Hultqvist har tidigare understrukit att oppositionen ska vara med i beredningen inför ett nytt försvarsbeslut, att det krävs breda politiska lösningar om försvaret och att det behövs en förstärkning av anslagen.

– Vi ska inte konstruera politiska strider, sade Hultqvist under ett anförande hos Folk och Försvar nyligen.

Han har tidigare framhållit att försvarsberedningens rapport från i våras är grunden för en uppgörelse. I den föreslogs en ökning av anslaget framöver med 5,5 kronor miljarder om året – även om Socialdemokraterna då ansåg att det krävdes en större förstärkning. Hultqvist har också sagt att det kan krävas vissa korrigering av försvarsberedningens slutsatser, men att det ska göras gemensamt och i samförstånd.

Tanken är att ett nytt försvarsbeslut ska fattas nästa år. Men att försvarsberedningen kallas in till en ny runda betyder inte att tidtabellen ruckas, enligt Jan Björklund.

– Ett nytt beslut ska börja gälla den 1 januari 2016. Det är en fullt rimlig tidsplan även om försvarsberedningen kallas in på nytt. Däremot kan själv riksdagsbeslutet behöva skjutas framåt några månader nästa år, säger Björklund.

Allan Widman (FP), ordförande i försvarsutskottet, pekar på att försvarsberedningen kan fungera som ett stöd till regeringen och kan arbeta parallellt med regeringens arbete inför försvarspropositionen nästa år.

Ökade anslag

De budgetförstärkningar som har lagts fram av försvarsberedningen, av alliansen och den nya regeringen är inte tillräckliga, enligt Folkpartiet.

– Riksdag och regeringen måste vara beredda att anslå mer pengar till försvaret både permanent och i närtid, det vill säga under innevarande mandatperiod, säger Björklund.

Widman anser att det krävs satsningar på kort sikt, bland annat för att öka verksamheten i flyget och marinen och för att få fler övningar med markstridskrafter.

– Det ger en krigsduglig bekämpningsförmåga i närtid för vårt försvar och höjer vår farlighetsgrad för varje potentiell motståndare, säger Widman.

Dessutom krävs ökad militär närvaro på Gotland liksom en starkare förmåga till ubåtsjakt, enligt Widman.