Försvaret väntar på pengar

RESURSER. Försvaret måste stärkas ytterligare i framtiden för att möta upprustningen i Ryssland. Det anser en bred majoritet i riksdagen. Men svaret dröjer på frågan om hur mycket som kommer att krävas.

Arméns
Jägarbataljon genomför krigsförbandsövning  på Gotland.
Arméns Jägarbataljon genomför krigsförbandsövning  på Gotland.Foto: Mats Nyström/Försvarsmakten
Per-Anders Sjögren

Om försvarsviljan mäts i synen på statliga anslag så har den ökat kraftigt under de senaste åren. I en mätning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2015 uppgav 56 procent att anslagen till försvaret borde öka. Det ska jämföras med 25 procent år 2011.

Politikerna håller sakta på att leverera det önskemålet från opinionen. Våren 2015 nådde regeringen en uppgörelse med tre av de borgerliga partierna om inriktningen av försvaret fram till och med 2020.

Den uppgörelsen låg dock långt från de 20 miljarder som Försvarsmakten ansåg sig behöva under femårsperioden. Men försvarsminister Peter Hultqvist var ändå nöjd.

– Detta räcker till väldigt mycket. Det är pluseffekter alltihop, sade Peter Hultqvist till Altinget då.

I det beslutet ligger en anslagshöjning på totalt 10,2 miljarder, vilket parterna i överenskommelsen betecknade som ett trendbrott som visar att det finns en bred politisk enighet kring satsningar på ett stärkt försvar.

Försvaret varnar för Ryssland

Det är ett beslut som nu håller på att genomföras. Nästa fråga är vad som händer efter 2020.

I förra veckan lämnade Försvarsmakten en rapport som är en del av förberedelsen inför nästa försvarsbeslut. Försvarsmakten pekade på en rad omständigheter, den ryska upprustningen och nya typer av hot, som gör att försvaret måste byggas ut efter 2020. Hotbilden blivit alltmer mångfacetterad fram mot 2025-2035, enligt Försvarsmakten.

”För att minska risktagningen i kommande period krävs förändrade och vidareutvecklade förmågor. Detta kan inte åstadkommas inom nuvarande anvisad ekonomiska ram.”, står det i rapporten.

Regeringen och försvarsminister Peter Hultqvist understryker att det behövs en fortsatt utveckling av försvaret. Och de tre borgerliga partier som ingick i försvarsöverenskommelsen våren 2015 anser att det försämrade säkerhetspolitiska läget och ett alltmer aggressivt Ryssland gör att Sveriges försvarsförmåga måste stärkas.

Frågan är då hur stor den förstärkningen blir och var pengarna ska läggas. Svaret ska nästa parlamentariska försvarsberedning, som ska tillsättas nästa år, ge. Det arbetet lär bli klart en tid före nästa val. Och sedan är det den då sittande regeringen som får ta fram det skarpa förslaget.

Vill ha 2 procent av BNP

De partier som står utanför försvarsuppgörelsen, Sverigedemokraterna och Liberalerna, är tydliga med hur mycket som bör läggas på försvaret och de två partierna anser att det behövs en kraftig ökning.

I sina reservationer på försvarsutskottets budgetbetänkande, som ska debatteras på torsdag i denna vecka, anser de två partierna att åtminstone 2 procent av bruttonationalprodukten, BNP, bör avsättas på försvaret i framtiden. I dag läggs runt 1 procent på försvaret.

Sverigedemokraterna anser att det målet ska vara uppfyllt till år 2026.

– Ska man upp till 2 procent så får man räkna med att det tar 3-5 år, säger Mikael Jansson (SD) ledamot i försvarsutskottet till Altinget.

Han pekar på att flera länder runt Östersjön är på väg mot de nivåerna och menar att det bland annat beror på att USA:s tillträdande president Donald Trump har uttalat att de europeiska Nato-länderna ska öka sina anslag. Avtalet mellan Nato-länderna har som mål att 2 procent av BNP ska läggas på försvaret.

– Vi har samma behov för vårt försvar, säger Jansson.

Sverigedemokraterna menar att de minskade försvarsanslagen har gjort att den svenska förmågan till territoriellt försvar kan ifrågasättas, och för SD är luftförsvaret en prioriterad del.

– Det handlar om att täppa till de luckor som finns så att man kan få ett luftförsvar som fungerar, säger Mikael Jansson.

Riskfyllda år väntar

Liberalerna, som menar att det försvarsbeslut som fattades 2015 redan har havererat, har inte satt en exakt tidtabell för när Sverige ska nå målet om 2 procent av BNP i försvarsanslag. Men ambitionen är att det ska nås någon gång efter 2020.

Men Liberalerna menar också att förstärkningen av försvaret bör inledas snabbare än så med tanke på hur situationer ser ut i Ryssland.  Det krävs en ordentlig förstärkning i närtid, säger Allan Widman, ordförande i försvarsutskottet, till Altinget.

– Jag bedömer att det kanske är de tre kommande åren som är mer riskfyllda än de tre år som ligger efter 2020, säger han.

Uppgifter om att Ryssland kommer att minska försvarsanslagen och takten sin upprustning kommande åren är inte trovärdiga, menar Widman.

– Jag är inte för ett ögonblick beredd att tro på den uppgiften. Det vore ju fantastiskt roligt om det var på det sättet. Men det finns inget i terrängen som antyder att de nu på allvar minskar sin rustningstakt, säger han.

 Debatt på torsdag

På torsdag ska riksdagen enligt planerna debattera och besluta om anslagen till försvar och samhällets krisberedskap för nästa år.  Det handlar om anslag på runt 50 miljarder kronor. Merparten, cirka 43 miljarder, gäller förbanden, materiel och internationella insatser.

Nyligen beslutade EU-parlamenten om en uppmaning till EU-länderna att höja sina försvarsanslag så att de åtminstone uppgår till 2 procent av BNP – samma målsättning som inom Nato.

Läs också: Parlamentet ger stöd åt upptrappat försvar

Det är inte många europeiska länder som når upp till det målet i nuläget. Under 2015 var det Storbritannien, Grekland, Frankrike, Estland och Polen som lade 2 procent eller mer på sitt försvar, enligt fredsforskningsinstitutet Sipris statistik. Sveriges försvarsutgifter uppgick till 1,1 procent av BNP. Rysslands utgifter uppgick till 5,4 procent av BNP och USA lade ut 3,3 procent av sin bruttonationalprodukt, enligt Sipri.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00