Flyktingkrisen lättar på omtvistad namnkonflikt

Det gemensamma intresset att stoppa flyktingar ska ha förbättrat relationen mellan Grekland och EU-kandidaten Makedonien. En omtvistad konflikt om vem som har den historiska rätten till namnet Makedonien har hittills stoppat landet från att gå med i både EU och Nato.

Andreas Liljeheden

Både Grekland och Makedonien liksom västra Balkan utgör delar av den rutt som flyktingar har tagit för att ta sig vidare norrut i Europa. Länderna har tvingats samarbeta för att stoppa strömmen av flyktingar och migranter och denna gemensamma strävan uppges ha förbättrat den annars frostiga relationen länderna emellan.

– Jag skulle säga att relationen har stärkts, särskilt när det gäller samarbete på säkerhetsområdet, informationsutbyte och att styra migrationsflödet, säger en EU-källa som verkar i Makedonien till Altinget.
Makedonien ansökte om EU-medlemskap redan 2004 och fick året därpå status som kandidatland. Faktiska förhandlingar om medlemskap har dock aldrig börjat. Ett av de största hindren har varit namnkonflikten där Grekland anklagar landet Makedonien för identitetsstöld.

Namnet - elefanten i rummet

Greklands nordligaste och största landskap heter just Makedonien och Grekland anser därför att namnet är tingat. Grekerna menar också att grannen i norr försöker anspela på och stjäla delar av deras historia bland annat genom att landet Makedonien använder Alexander den stores arv för att locka turister.

När man landar i den makedonska huvudstaden Skopje hälsas man välkommen till Alexander the great airport. De senaste åren har regeringen också upprättat ståtliga statyer av samme man, bland annat på Alexander den stores tog i centrala Skopje.

Namnkonflikten har varit ett av de största hindren för att Makedonien ska kunna gå med i EU. Det är också anledningen till att landet aldrig har kunnat gå med i försvarsalliansen Nato. Grekland lade i protest in sitt veto mot ett sådant beslut 2008.

På grund av namnkonflikten benämns landet Före detta jugoslaviska republiken Makedonien i många officiella sammanhang.

Vill börja förhandla med EU

Arbr Ademi som är minister i den makedonska regeringen och som ansvarar för EU-integration ser dock namntvisten med Grekland som en separat fråga som enbart borde tas upp inom ramen för FN. Det borde inte sätta käppar i hjulet för EU-inträde anser han.

– Vår position är att namntvisten inte bör vara ett hinder för medlemskapsförhandlingar, säger Arbr Ademi och tillägger att det ligger i Greklands intresse att Makedonien går med i både EU och Nato eftersom det skulle göra närområdet mer stabilt.

När Makedoniens president Gjorge Ivanov träffade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk nyligen ska presidenten också ha bett EU-ledaren att öppna några av de 35 kapitel som ingår i EU:s förhandlingspaket.

Inom den grekisk regeringen bekräftar man att relationen till grannen i norr har förbättrats avsevärt de senaste åren, bland annat på grund av flyktingkrisen där man har ”gemensamma utmaningar” som man säger. Men man anser fortfarande att namnfrågan måste fortfarande lösas innan man kan börja prata om EU-medlemskap. Och från den grekiska sidan betonar man också att det just nu inte finns någon regering i landet att prata med.

Det råder stora interna oroligheterna i Makedonien där flera av landets ledare riskerar rättsprocesser och fängelsestraff för korruption och landets presidenten har vägrat låta oppositionen ta över makten efter valet i december.

Grekerna pekar, med rätta, ut dessa interna oroligheter som det främsta hindret mot EU-medlemskap för Makedonien.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00