Debatt: Säkerhetskrav inom telekomsektorn är mycket dyra

Alf Karlsson
Ordförande, Gröna städer

I en rapport som presenterades den 17 december 2020 visar föreningen Gröna städer hur olika säkerhetskrav inom telekomsektorn leder till att arbetet inom andra sektorer blir dyrare och försenas utan att nödvändigtvis leda till ökad säkerhet. Till exempel ser vi att kostnaden för it- och telekomsektorn ökar avsevärt för att bygga ut 5G med upp till 50 procent. Detta riskerar enligt oss att leda till att viktiga delar i svenskt näringsliv får svårt att konkurrera och klara sig.

Kommande generations nätverk för mobil telekommunikation kommer att innebära ett paradigmskifte för hela samhället. Tekniken kommer att möjliggöra lösningar som till exempel bidrar till ökad produktivitet, bättre energianvändning, ökad livsmedelsproduktion och effektiva transporter.

Sverige är ett land som historiskt legat i framkant inom IT och telekommunikation. I dag är Sverige internationellt erkänt som en innovativ och tekniktillvänd nation. Med företag som Ericsson, Skype och Spotify har vi etablerat oss som en internationell hub för IT och telekom. Men när det kommer till införandet av 5:e generationens mobilnät är bilden inte lika ljus.

Förseningar och fördyringar

En annan fråga är om EU-rätten medger att exempelvis hela 5G-nätet och infrastrukturen ska klassas som något som måste skyddas för rikets bästa.

Alf Karlsson
Ordförande, Gröna städer

EU ligger efter jämförbara regioner som Ostasien och Nordamerika, och Sverige ligger efter flera länder i EU. När Post- och telestyrelsen (PTS) den 20 oktober i år meddelade att två tillverkare av mobil telekommunikationsutrustning av säkerhetsskäl utestängs från den kommande auktionen av 5G innebär det inte bara att implementeringen av 5G blir dyrare än vad den hade blivit annars, utan det innebär också ytterligare förseningar.

Rapportens beräkningar visar att ersättningen av befintlig utrustning och införskaffandet av ny utrustning kommer att innebära ökade kostnader för utbyggnationen av 5G med cirka 50 procent. Det i sin tur kommer att driva kostnaderna för mobil telekommunikation som riskerar att bli mycket dyrare än vad den är i närliggande länder.

Förseningarna och fördyringarna kan leda till att forskning och utveckling kommer att ske i andra länder, något som i sin tur skulle påverka Sveriges ställning som ledande innovationsland. Ur ett bredare perspektiv kommer det att påverka Sverige konkurrenskraft och i förlängningen vår ekonomiska tillväxt, utvecklingen på arbetsmarknaden och uppfyllandet av de klimatpolitiska målen.

Säkerhetsklassning

Den rättsliga analys vi inhämtat utvisar att de säkerhetskrav som ställs enligt säkerhetsskyddslagen och lagen om elektroniska kommunikationer är svårtolkade, svårtillämpade och mycket dyra.

Företagen måste göra omfattande fiktiva sekretessprövningar enligt offentlighets- och sekretesslagen för att bedöma vilka uppgifter som behöver säkerhetsskyddsklassificeras enligt säkerhetsskyddslagen. Dessutom ska varje plats där det bedrivs en potentiellt skyddad verksamhet säkerhetsklassas enligt Säkerhetspolisens (SÄPO) föreskrifter. Platserna där verksamheterna bedrivs – vilket även omfattar ett stort antal vindsvåningar och tak till flerfamiljsbostäder – måste klassas och förses med inpasseringssystem, stängsel kan behöva installeras på tak, vilket i sig både kan vara kostsamt och riskabelt för byggnader.

Dessa typer av krav och åtgärder kan innebära betydande begränsningar i möjligheterna att bygga ut de allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationsnäten samtidigt som det innebär ofantliga kostnader. Inte minst i en framtid där fullt utbyggda 5G-nät med efterföljande teknikgenerationer medför att basstationer behöver placeras mycket tätare än i dag i tätortsmiljöer.

Svårare att rekrytera 

All personal som arbetar i verksamheterna måste säkerhetsprövas och registerkontrolleras. Det i sig innebär mycket omfattande intrång i många människors enskilda integritet – vilket i vissa fall inte begränsar sig till anställda utan även deras make eller sambo. Samtidigt blir det svårare med rekrytering dels eftersom PTS först måste fatta beslut om inplacering i säkerhetsklass och därefter ska registerkontroll och säkerhetsprövning göras innan personalen kan börja arbeta i verksamheten.

Det kan ibland ta lång tid att få svar från säkerhetspolisen i registerkontrollärenden då det löpande görs många förfrågningar – genom att ytterligare en stor mängd kontroller måste göras kan det också påverka andra verksamheter som är beroende av registerkontroller för sina rekryteringar. Detta medför sammantaget att det förutses bli svårare, dyrare och långsammare för operatörerna att rekrytera personal som ska arbeta i verksamheten.

Analys av utrustning

Det blir svårare för operatörerna att köpa utrustning och komponenter. Eftersom all utrustning och alla komponenter är av betydelse för Sveriges säkerhet måste operatörerna göra en analys innan de köper in utrustningen. Beroende på vilken klass utrustningen hör till, finns det krav på att särskilt säkerhetsskyddsavtal upprättas med leverantören innan beställningar görs. Detta gäller även underleverantörer till leverantörerna. Samråd ska också genomföras med PTS innan säkerhetsskyddsavtal upprättas.

Med tanke på den mängd inköp som en operatör behöver göra för drift-, underhåll och utbyggnad av kommunikationsnäten kan detta bli en oerhörd belastning på operatören men också på operatörernas leverantörer. Det kan förutses att den typen av kunder kan bli nedprioriterade i förhållande till andra kunder där affärerna kan bedrivas snabbare och mer effektivt och som inte ställer lika höga krav på leverantören och dess underleverantörer.

Om ett inköp innebär att operatören behöver lämna uppgifter till en leverantör som bedöms vara säkerhetskyddsklassificerade (oavsett säkerhetsskyddsklass) får operatören endast använda leverantörer från länder som Sverige har ett generellt säkerhetsskyddsavtal (GSA) med. Antalet länder är i dessa fall begränsat. Om en operatör i sådana fall vill köpa utrustning från en leverantör som Sverige inte har GSA med måste operatören vända sig till regeringen så att regeringen påbörjar ett arbete med att upprätta en sådan överenskommelse mellan Sverige och det aktuella landet.

Oklarheter

Ansvarigt statsråd – Anders Ygeman (S) – har i tidningen Ny teknik sagt att motsvarande säkerhetsprövning också ska gälla inom andra sektorer, exempelvis för infrastruktur och transporter. Frågan man måste ställa sig är om det är rimligt att ställa dessa krav för all infrastruktur, för all telekomutrustning och alla företag eller om inte någon form av avgränsningar skulle kunna ske. Genom PTS beslut vet vi nu inte hur avgränsningar ska ske. Vad är det viktigt att skydda?

En annan fråga är om EU-rätten medger att exempelvis hela 5G-nätet och infrastrukturen ska klassas som något som måste skyddas för rikets bästa.

Långtgående konsekvenser

Vi bedömer att förseningarna och fördyringarna kommer få stora konsekvenser för den svenska fordons- och transportindustrin. Det innebär att forskningsprojekt förläggs i andra länder där nätet är utbyggt. I förlängningen kommer avsaknaden av 5G att påverka utvecklingen och införandet av autonoma och elektrifierade transporter, något som i sin tur kommer att få långtgående konsekvenser för exempelvis den svenska gruvnäringen, den svenska livsmedelsproduktionen och för den ökande e-handeln.

Vi ifrågasätter inte analysen om de säkerhetshot som finns. Rapporten utgår från att fattade beslut gäller. Det vi vill är att bidra till en fördjupad analys av konsekvenser av olika säkerhetskrav. Krav som måste kunna varieras och vägas mot de intressen de ska skydda.

Rimligen kan detta leda till en förbättrad diskussion om vad skyddet av det riktigt viktiga får och ska kosta och vilken infrastruktur, vilka fordon och vilken produktion som inte alltid behöver skyddas lika mycket. Då kan resurserna avsättas där de ger bäst effekt och Sveriges säkerhet kan skyddas.