Debatt: Klimatförändringarna är ingen religion vi kan välja eller välja bort

DEBATT. Klimatförändringarna är inget vi kan välja att tro på eller inte. Det är fysik och kemi och det händer vare sig vi tror på det eller inte. Nu måste vi förbereda oss för den verklighet som vi själva skapat, skriver Elisabeth Falkhaven och Janine Alm Ericson (MP). 

Elisabeth Falkhaven (MP)
Riksdagsledamot och försvarspolitisk talesperson
Janine Alm Ericson (MP)
Riksdagsledamot  och utrikes- och säkerhetspolitisk talesperson


Krävs det att vi får in översvämningarna i vår egen trädgård eller ser våra egna hem brinna upp för att vi ska greppa krisens allvar, ta vårt ansvar för den och agera?

Det visar sig att det finns väldigt många svenskar som fortfarande inte tror på klimatförändringarna eller att människan är ansvarig. I en undersökning från World Economic Forum så ligger USA, Sverige, Saudiarabien och Norge i botten. I Indien däremot är över 70 procent av befolkningen på det klara med att klimatförändringarna är ett faktum och att mänsklighetens utsläpp är det som driver krisen. Man kan undra om det beror på att en stor del av vårt land inte lever med konsekvenserna. Än.

Även Sverige drabbas

Klimatförändringarna är ingen religion, det är inget vi kan lyxa till oss med att välja att tro på eller inte. Det är fysik och kemi och det händer vare sig vi tror på det eller inte.

Också i Sverige har vi under de senaste åren blivit varse effekterna av klimatkrisen. När bränderna rasar är vi inte tillräckligt förberedda och när vattnet kommer i stora mängder blir skadorna förödande. Långvarig torka innebär stora problem för lantbrukarna, det blir svårt med bevattning av grödor och slakterierna hinner inte slakta de djur som inte får tillräckligt foder eller vatten. Och inte att förglömma, när pandemierna kommer får sjukvården gå på knäna.

Stärk krisberedskapen

Regeringen satsar nu över 4 miljarder på att stärka det civila försvaret. Vi i Miljöpartiet tycker det är mycket viktigt att bygga en stark krisberedskap även för fredstid, och att omgående stärka upp arbetet med att klimatanpassa samhället och de verksamheter som kommer att drabbas.

För även om vi skulle sluta släppa ut koldioxid i dag kommer vi fortfarande få stora effekter av extremväder. Vi måste till exempel sluta bygga hus i närheten av områden som har översvämningsrisk och ligger strandnära vid havet. Försäkringsbolagen, det vill säga alla vi andra, ska inte tvingas stå för skydd av privata bostäder som byggs trots den kunskap vi har i dag om effekterna av klimatförändringarna.

  • Satsa på den livsviktiga personalen som räddar liv ute i landet. Gör så att vård och omsorg blir ett yrke människor söker sig till. Bättre löner, bättre scheman, kortare arbetstid. Det måste finnas tillräckligt med personal, medicinsk utrustning, skyddsutrustning och sjukhussängar.
  • Vi behöver fler reservvattentäkter, säkrare vattenverk och tryggad försörjningsberedskap. Tillgång till rent dricksvatten är inte längre självklart i Sverige när mycket torra somrar tär på vårt grundvatten och mycket regn under andra perioder leder till översvämningar.
  • Arbetet med klimatanpassning ute i landet behöver intensifieras och tas på stort allvar.
  • Kommuner, Länsstyrelser och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gör redan i dag ett jättejobb med samordning av all ingående verksamhet vid kris och beredskap och behöver förstärkningar för att tillsammans utveckla det arbetet. Vi behöver stärka upp hela Räddningstjänsten som ska kunna hantera bränder, översvämningar och andra situationer.

Slut fred med naturen

Det vi vill ska vara starkt i en kris, vid krigsfara, krig eller fredstida kris, måste vi bygga starkt i vardagen. Mänskligheten har sprängt de planetära gränserna. Vi har slagit dövörat till länge nu, istället för att lyssna när naturen säger ifrån.

Nu behöver vi sluta fred med naturen och bygga människans framtid inom de ekologiska ramarna, men också förbereda oss för den verklighet som vi själva skapat. 

Forrige artikel "Andra risker upphör inte för att corona är mest akut" Næste artikel Debatt: Säkerhetskrav inom telekomsektorn är mycket dyra Debatt: Säkerhetskrav inom telekomsektorn är mycket dyra
  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    Ett varmare klimat förbättrar läget för Sverige.

    På vad sätt försämras läget för Sverige om vi får ett varmare klimat och mer nederbörd. Vi kan få ett klimat som i södra 'Tyskland. Bayern är ett av Europas mest välmående regioner. Jag tycker ansvariga politiker och myndigheter bör analysera hur de nya möjligheterna bör utnyttjas snarare än att påstå att katastrofer väntar oss. Katastrofer kommer att komma men i första hand i områden som redan har ett varmt och torrt klimat i södra Europa.

    Hur skall de nya möjligheterna för jord- och skogsbruk i Norrland utnyttjas? Hur skall vi gradera upp skogsbruket på 5 miljoner ny produktiv skogsmark i Norrlands inland? Skall vi odla upp mer mark i södra Sverige?Skall vi satsa på badturism och konkurrera ut Spanien?

    Miljöpartiet lever på att måla upp katastrofscenarier. Det är dags att vi får en positiv ansats och syn på klimatförändringarna. Se till möjligheterna så blir ni mer trovärdiga.

    Når tillsätter Riksdagen en kommission som tar sig an klimatförändringarna på ett positivt sätt och satsar på ett starkare och bättre Sverige i samklang med ett varmare klimat?

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    Skall naturskyddet utgå från att naturen är dynamisk eller statisk?

    Mycket av dagens naturvård har en museal utgångspunkt. Den natur vi har nu är den rätta, förändringar är ett hot. De arter vi nu har skall bevaras , nya skall bekämpas om de inte är fåglar eller fjärilar som är snälla. Varje region skall ha sitt ekologiska system som inte får ändras även om förutsättningarna t ex klimatet ändras.

    I artikeln tas behovet av klimatanpassning upp. Behöver naturen klimatanpassas och i så fall på vilket sätt? Om man anser att naturen måste klimatanpassas får man en helt annan syn på naturvården än om man anser att den inte skall klimatanpassas.

    Om klimatprognoserna är riktiga kommer naturen inte klara av att utan katastrofer ställa om sig. Vill man undvika dem räcker det inte med att fridlysa växter eller biotoper på den ena eller andra platsen, de kommer ändå att gå under även om vi dubblar tillgången på brandslangar. Istället måste vi aktivt ställa om naturen genom att flytta skogstyper och ekologiska system i takt med klimatförändringarna.

    Om klimatprognoserna är riktiga, varför skall vi då betrakta ädellövskog som museala som behöver skydd. De kommer ju naturligt att öka på barrskogens bekostnad. Varför tar man inte bort regleringar som blir hinder för skogsägarna att öka anläggningen av lövskog och varför avreglerar man inte älgförvaltningen så att det blir möjligt att i enlighet med gällande riksdagsbeslut använda alla olika trädslag i skogsbruket?

    Ansvarig för att statsbyråkratin stoppar anpassningen av skogsbruket till nya förhållanden är miljöminister Lövin och regeringen. När skall miljöministern, miljöpartiet och regeringen tillse att statsbyråkratin efterlever gällande riksdagsbeslut och sluta fred med naturen?