Debatt

Debatt: Högljudda upprop behövs inom Försvarsmakten

DEBATT. Hashtaggen #givaktochbitihop vittnar om att många kvinnor känner sig otrygga inom Försvarsmakten. Ett proaktivt arbete behövs för att få bukt med problemet, skriver Lena Asplund (M).

Lena Asplund,riksdagsledamot (M) Västernorrland och ledamot Försvarsutskottet
Lena Asplund,riksdagsledamot (M) Västernorrland och ledamot Försvarsutskottet
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Lena Asplund,
riksdagsledamot (M) Västernorrland, ledamot Försvarsutskottet

Under de senaste veckorna har vi i Sverige, och i världen, sett en mycket efterlängtad utveckling när det gäller kampen mot sexuella trakasserier. Metoo-kampanjen belyser en vardag där kvinnor ofta utsätts för trakasserier av olika slag. Få företag, branscher eller institutioner är förskonade. Inom den svenska Försvarsmakten har över 1700 kvinnor skrivit under det upprop som numera samlas under hashtaggen #givaktochbitihop.

Under ett möte nyligen träffade vi några av dessa kvinnor. De berättade att andelen kvinnor, inom Försvarsmakten, som inte känner sig trygga på sin arbetsplats uppgår till hela 25 procent. Detta är givetvis fullkomligt oacceptabelt.

Låg andel kvinnliga yrkesofficerare

Andelen kvinnliga yrkesofficerare i försvaret är mycket låg vid en internationell jämförelse. Endast cirka 7 procent är kvinnor. Det ser inte heller så bra ut vad gäller ökningstakten för denna grupp. Enligt den
nuvarande utvecklingen kommer det dröja till år 2035 innan vi når dagens norska nivå på 11 procent kvinnliga yrkesofficerare. Vi ser dessutom en snarlik bild när vi tittar på antalet kvinnor som påbörjar den militära grundutbildningen.

Sverige och vår Försvarsmakt har ett välkänt rekryteringsproblem som förhoppningsvis kan lösas delvis med den på nytt väckta värnplikten. Men den här situationen blir ju knappast bättre om hela 25
procent av kvinnorna inom Försvarsmakten inte känner sig trygga på sin arbetsplats.

Oacceptabel respons

Ett centralt problem, både inom Försvarsmakten och för samhället i stort, är att utsatta kvinnor ofta inte vågar anmäla de trakasserier som de utsätts för. Detta av rädsla för negativa konsekvenser av olika
slag. Vid samma möte berättade kvinnorna inom Försvarsmakten om responsen de fått. Meningar som ”du bör fundera på vad du säger om du vill avancera i karriären” ger mig genuint kalla kårar. Ett svar
som detta är inte acceptabelt under några omständigheter och frågan måste lösas.

Försvarsmakten, och samhället i stort, måste bedriva ett proaktivt arbete. Framförallt måste de kvinnor som utsätts uppmuntras att anmäla så att förövarna kan lagföras. När normalbilden blir att utsatta
kvinnor deltar i högljudda upprop som dessutom resulterar i fällande domar så är jag övertygad om att vi kommer se en positiv utveckling.

Tydlighet i reaktionen

I den här diskussionen är det viktigt att betona att Överbefälhavare Micael Bydén varit oerhört tydlig i sin reaktion mot problemet. Det är viktigt att högt uppsatta ledare visar vägen.

Problemet med sexuella trakasserier måste hanteras skyndsamt och med beslutsamhet. Alla trakasserier, givetvis även när det är män som utsätts, är oacceptabla och har ingen plats i vårt samhälle. Därför är det så befriande att den här frågan har lyfts med sådan kraft i och med Metoo-kampanjen. Nu återstår ett noggrant arbete där politisk färg inte ska få spela en roll. Alla partier bör tillsammans samla sina krafter för att äntligen städa bort ett problem som funnits alldeles för länge.

 

Dokumentation

Debatt på Altinget

Detta är en opinionsartikel som speglar skribenternas åsikter.

Vill du medverka i debatten? Kontakta debattredaktionen på [email protected]


Nämnda personer

Lena Asplund

Tidigare regionråd Västernorrland, tidigare riksdagsledamot (M)
Biomedicinsk analytiker (Riksyrkeshögskolan i Gamleby, 1976, Vårdhögskolan i Linköping, 1983)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00