Björn Söder: Terrorstämpla ryska politiska partier

Europaparlamentet antog i november en resolution med anledning av Rysslands brutala aggressionskrig mot Ukraina. Europaparlamentet betonade att de avsiktliga attackerna och grymheterna som begåtts av ryska soldater och deras proxystyrkor mot civilbefolkningen i Ukraina, förstörelsen av civil infrastruktur och andra allvarliga kränkningar av internationell humanitär rätt utgör terrordåd och krigsförbrytelser. Mot bakgrund av detta kategoriserar Europaparlamentet Ryssland som en statlig sponsor av terrorism och som en stat som tillämpar terroristmetoder.

Den ryska regimen som begår dessa brott existerar inte i ett vakuum.

Den ryska regimen som begår dessa brott existerar inte i ett vakuum. Den förlitar sig på ett nätverk av lojala politiska partier under dess kontroll, som hjälper dess korrupta styre.

2 miljoner medlemmar

Partier som president Vladimir Putins Enade Ryssland består av regimfunktionärer och anhängare, spridda över hela landet. Enligt den statliga nyhetsbyrån Tass har partiet över 2 miljoner medlemmar. De är alla viktiga kuggar i hjulen som tillåter Putins politiska regim att fungera och stanna vid makten. På detta sätt har Rysslands politiska partier spelat en avgörande roll för att möjliggöra aggressionen mot Ukraina. De har godkänt olagliga annekteringar och erkänt självutropade folkrepubliker som är integrerade delar av Ukraina enligt internationell rätt. De har med andra ord aktivt stött terrordåd och krigsförbrytelser.

Enade Ryssland har också öppnat kontor i de ockuperade områdena i Ukraina och börjat rekrytera för kriget – ändå är de flesta av deras medlemmar bland de minst drabbade av västerländska sanktioner. Under tiden har tidigare personliga sanktioner mestadels rört topptjänstemän eller inflytelserika oligarker som inte nödvändigtvis är partimedlemmar och som är mindre påverkade av sanktioner mot den ryska ekonomin på grund av deras rikedom och status.

Sanktioner mot partiaktiva

Sanktioner bör därför riktas mot de politiska partierna och deras medlemmar. Det finns i Ryssland över 77 500 ledamöter av regionala parlament och lokala råd. De flesta av dem representerar Enade Ryssland eller andra krigsvänliga partier – för att inte tala om regionala guvernörer som är lojala mot Putin. Deras namn är offentliga, och de kan enkelt läggas till på sanktionslistan.

Politiska partier utgör ryggraden i Putins regim. Att terrorstämpla dem och sanktionera deras medlemmar kan få betydande konsekvenser för den ryska regimen.

Det skulle dra en tydligare gräns mellan regimens offer i Ryssland och dess aktiva anhängare. Det skulle också störa rutinerna för ryska eliter, komplicera alla resor utomlands, deras förmåga att köpa fastigheter där eller skicka sina barn till västerländska skolor.

Med en så stor påverkan på deras liv kan vissa äntligen bli avskräckta från att stödja Kreml, genom att säga upp ett socialt kontrakt som har hjälpt massmördandet av ukrainare. Och det kan skaka om den härskande klassen. Konstnärer, entreprenörer, lågt rankade tjänstemän och anställda i statligt ägda företag som direkt eller indirekt har stött kriget och är vana vid att få förmåner från Kreml kan faktiskt känna konsekvenserna av sina handlingar.

Vad vill Billström göra?

Av denna anledning vill jag fråga utrikesminister Tobias Billström:

Avser ministern att verka för att terrorstämpla de ryska politiska partier som stöder den ryska regimens brutala krig i Ukraina och för att partiernas medlemmar ska hamna på sanktionslistor, och om inte, varför?

Fotnot: Debattartikeln har också ställts som en skriftlig fråga till utrikesminister Tobias Billström.