Bäckström (C): Försvarsberedningen vill se 1,5 procent av BNP

Försvarsberedningen har jobbat i drygt två år och är precis inne i sin slutfas för att stärka den svenska försvarsförmågan. Den 14 maj presenterar beredningen sin slutrapport. För Centerpartiet har det hela tiden funnits några särskilt viktiga ingångsvärden i arbetet.

Närvaro i hela landet

Vår utgångspunkt är att hela Sverige ska kunna försvaras, i alla de väder och klimat som finns i vårt land. Vi kan inte nöja oss med någonting mindre. Vi ser därför ett skriande behov av satsningar på armén som länge fått stå tillbaka till förmån för nödvändiga materielinköp på flyg och ubåtssidan.

Vi vill se en utvecklad krigsorganisation som har närvaro i hela landet. Vi vill att centraliseringen av försvaret ska ersättas av decentralisering där militärregionerna får tydligare ansvar än i dag.

Rejäl ambitionshöjning

Vi vet att personalen är försvarets viktigaste resurs. Men också att försvaret inte har lyckats rekrytera tillräckligt många soldater för att motsvara behovet i det försämrade omvärldsläge som vi nu befinner oss i. Försvarsmakten måste arbeta för att utveckla goda incitament för människor att söka sig till men också vilja stanna kvar i organisationen. Rekryteringen av officerare har också länge varit eftersatt.

Med ett ökat antal värnpliktiga breddas också rekryteringsbasen för officerare.

Daniel Bäckström (C).

Personalförsörjningen måste därför bli bättre. Vi ser ett behov av att utbilda upp emot 8 000 värnpliktiga per år. Det är en rejäl ambitionshöjning som också kräver en utvecklad utbildningskapacitet. Vi vill därför se en utvecklad och stärkt brigadstruktur samt fler utbildningsregementen på nya platser runt om i landet. Vi tror dessutom att en ökad närvaro är viktigt för folkförankringen som en förutsättning för vår samlade försvarsförmåga. Med ett ökat antal värnpliktiga breddas också rekryteringsbasen för officerare.

Höjt försvarsanslag

Men smakar det så kostar det. Centerpartiet har varit med och höjt anslagen till försvaret vid flera tillfällen de senaste åren. Men mer behövs. För den period som vi nu talar om, 2021 till 2025 vill vi att försvarsanslaget ska uppgå till minst det nordiska snittet.

I dagsläget motsvarar det ca 1,5 procent av BNP. Det är också den ambitionsnivå som beredningen har arbetat utifrån i de förslag som vi nu förhandlar om. På sikt vill vi se ett försvarsanslag på motsvarande 2 procent av BNP.

Frågor kvarstår

Men det råder osäkerhet om hur regeringspartierna tänker agera i den här frågan. Trots att Försvarsberedningen är inne i sitt slutskede finns ännu inga besked om hur mycket pengar som regeringspartierna är beredda att avsätta. Det handlar om att ha en krigsorganisation som är anpassad till det rådande, försämrade säkerhetspolitiska läget och svaret behövs omgående.