Alexandra Anstrell (M): Bekämpa djurrättsterrorism

DEBATT. Det sker en upptrappning av brott mot djurhållare, politiker och jägare som aldrig får normaliseras. Straffpåföljderna behöver bli strängare och en nationell samordning krävs, skriver Alexandra Anstrell (M).

Alexandra Anstrell (M)
Riksdagsledamot
 

Under de senaste åren har vi sett en upptrappning av brottsligheten mot djurhållare, politiker och jägare, på ett sätt som aldrig får normaliseras eller accepteras av ett samhälle. Hot, trakasserier, stöld, olaga intrång, gravskändning, mordbrand och skadegörelse riktas inte bara mot enskilda näringsidkare utan även mot familjer och närstående. Detta kan inte tillåtas. På sikt hotas hela den svenska landsbygden.

Allt grövre brott

I en demokrati ska man få tänka och tycka vad man vill, men man får inte bete sig hur som helst. Brotten mot djurhållare, politiker och jägare samt deras familjer blir fler och allt grövre samtidigt som polisanmälningar systematiskt läggs ner. En demokrati bygger på att på att alla medborgare har både friheter och rättigheter. Lag och ordning måste upprätthållas. Detta är centralt för att demokratin ska fungera.

Åtgärder krävs

Vi kan se att organiserad civil olydnad har blivit en inkörsport till organiserad brottslighet på landsbygden.

Brotten är spridda över landet och dessvärre vanligt förekommande. Dessutom är brotten mycket svåra att hantera för rättsväsendet, då dessa autonoma grupper ofta är maskerade. Familjer, näringsliv och livsmedelsförsörjningens existens hotas i dag av att demokratins principer sätts ur spel av människor som anser sig stå över demokratin och lagen. Här har regeringen misslyckats och frågan måste tas på större allvar. Sverige behöver åtgärder nu.

Straffpåföljderna, för denna brottstyp, behöver bli strängare. För att vår demokrati och näringsfrihet ska kunna värnas, krävs ett bättre skydd och en nationell samordning mot den här typen av hot och brott.

Polisens befogenheter

Många riksdagsledamöter i Sveriges riksdag har skrivit frågor och interpellationer i ämnet. Vi behöver få reda på vad regeringen har för avsikt att göra. Med anledning av den problematiken har jag ställt några frågor till statsrådet Mikael Damberg (S) i en interpellation som ska debatteras i riksdagen tisdagen den 12 mars.

Det jag skulle vilja veta är om statsrådet och regeringen har för avsikt att stärka polisens befogenheter för att bekämpa autonoma gruppers framfart. Vidare undrar jag också, då många människor har varit och är utsatta för otroliga hemskheter, hur statsrådet avser att agera för att hantera konsekvenserna av de hot och trakasserier som människor i dag blir utsatta för?

Djurrättsterrorism

Vi moderater vill att polisen får mer resurser. Men inte bara mer pengar utan också ett tydligt uppdrag att samordna arbetet kring djurrättsterrorism över hela landet. En fråga som behöver utredas är om djurrättsterrorism ska ha egen brottsrubricering och om det kanske till och med ska klassas för vad det faktiskt är – terrorism.

Avslutningsvis så behöver vi vara tydliga med att äganderätten är grundlagsskyddad och att den måste respekteras samt att näringsfriheten måste stärkas. Ingen ska behöva vara orolig att lägga sig på kvällen för att man kanske har människor på gårdsplanen, aktivister runt husknuten eller hot i inkorgen.

Forrige artikel Kakabaveh: Agera innan fler barn dör av Kakabaveh: Agera innan fler barn dör av "äktenskap" Næste artikel Ola Johansson (C): Djurrättsaktivister hotar demokratin Ola Johansson (C): Djurrättsaktivister hotar demokratin