Ulf Kristerssons tal på SverigE-mötet
Ulf Kristerssons tal på SverigE-mötet erik.blom 20 mar 2020 I dag genomfördes ett digitalt SverigE-möte som moderater runt om i landet kunde följa via sina datorer och smartphones. Se Ulf Kristerssons tal på SverigE-mötet genom att klicka här, eller läs det nedan:
Varmt välkomna än en gång till vårt digitala Sverigemöte. Ni som skulle ha varit på plats i Örebro, men också alla ni andra.
Europa, världen och Sverige befinner sig i ett allvarligt läge. Mycket tyder på att det kommer att bli ännu värre.
Idag vill jag tala om coronaviruset, som vållar oro och lidande. Om de sociala och ekonomiska konsekvenserna. Om politikens ansvar, men också om det personliga ansvar vi har, var och en av oss.
Hundratusentals människor har smittats. Många är kritiskt sjuka. Tiotusen döda hittills. Världen upplever en ny pandemi, och Europa är just nu epicentrum för smittspridningen.
Värst är förstås det mänskliga lidandet. Över 3 000 döda bara i Italien, och fler kommer att mista livet. Även här i Sverige. Ännu fler kommer att förlora en mamma, en morfar eller en livskamrat. Alla förstår att sjukvården kommer att bli mycket ansträngd.
Samtidigt har stora delar av världen stängt ner. Hela länder är satta i karantän. Människor får inte röra sig fritt på gator och torg. Åtgärder som under alla andra omständigheter hade varit helt otänkbara.
Bara vardagens absoluta nödvändigheter fortsätter som vanligt, och den globala ekonomin har tvärnitat. Företag varslar om uppsägning och hela branscher har stannat. Volvos och Scanias lastbilsfabriker står stilla. Konsekvenserna för det svenska näringslivet kommer att bli mycket stora. Från den lokala pizzerian till de stora börsbolagen.
Vårt fokus måste nu vara att bekämpa den kris vi är mitt uppe i. Sverige har egentligen helt andra allvarliga problem att ta tag i, och stora möjligheter att ta fasta på. Och de finns kvar på andra sidan corona. Men de frågorna och den debatten tar vi då, inte nu.
Moderaterna gör nu allt som står i vår makt för att riksdagen och regeringen ska kunna samarbeta nära och förtroendefullt under den här svåra tiden för Sverige. Regeringen och vi har olika roller – men en gemensam uppgift och ett gemensamt mål.
De politiska besluten Sverige tar måste vara både genomtänkta och snabbfotade. Nu är tiden att hålla hjärtat varmt, och huvudet kallt.
Moderaterna kommer självklart samarbeta med regeringen i den pågående krisen. Vi samarbetar för att kunna fatta nödvändiga beslut i rätt tid. Regeringspartier och oppositionspartier behöver kunna enas om åtgärder som får mycket långsiktiga konsekvenser. Nu lägger vi andra politiska frågor åt sidan.
Jag har de senaste dagarna haft kontakt även med mina nordiska partiledarkollegor: Norges statsminister Erna Solberg och Finlands oppositionsledare Petteri Orpo. Även länder med olika politiska styren kan lära av varandra. Och kloka beslut i allvarliga kriser saknar partifärg.
Jag är övertygad om att Sverige kommer klara det här – för vi har klarat svåra kriser förut. Till skillnad från våra grannländer har vi inte upplevt krig på ett par hundra år. Men vi är rationella och effektiva när det gäller. Vi svenskar är individualister som tar vårt personliga ansvar. Men vi är också en gemenskap som tänker på varandra. Båda sakerna tillhör vårt lands DNA.
Många med mig minns hur det var under 90-talskrisen. Det var på den tiden när räntan inte var minus 0,5 procent utan plus 500. Men vi tog oss samman, och fattade beslut som lade grunden för framtida tillväxt och starka statsfinanser.
Ännu fler minns 2008, när den värsta finanskrisen sedan 1930-talet drog över världen. Den dåvarande regeringen med Anders Borg som finansminister red framgångsrikt ut den krisen, och Sverige kom välbehållet ut på andra sidan.
Vi har lärt oss mycket som land av tidigare kriser. Men den här situationen är unik. Än finns inget facit. Och den kommer kräva mycket av oss.
För det första: Var och en har sitt ansvar. Det går inte att nog betona. Riksdagen, regeringen och myndigheterna. Regionerna och kommunerna. Men också hela samhället – du och jag. Inse att svårare tider väntar. Belasta inte sjukvården i onödan. Var förberedd – men hamstra inte varor. Utan hjälp varandra.
För det andra: Våga fatta beslut trots att sikten är dålig. Just nu behövs snabbt beslutsfattande. Ingen panik, utan kunnigt och genomtänkt.
För det tredje: Vi behöver agera resolut, men vi ska göra det inom ramen för det öppna och fria samhället. Många av oss har sett bilderna från Kina, när polisen svetsar igen dörren hos livrädda familjer som skriker efter hjälp. Så gör inte en demokrati, med respekt för mänskliga rättigheter. Så gör vi inte i Sverige.
För det fjärde: Information, kunskap och transparens måste vara ledstjärnor. Utan tydlig kommunikation ökar risken för ryktesspridning och misstro. Och det blir svårare för människor att acceptera beslut som kan bli nödvändiga.
Några saker kräver nu all vår uppmärksamhet: Att stoppa smittspridningen. Att klara sjukvården. Och att rädda svensk ekonomi.
Vi har allmän smittspridning i Sverige. Alla måste därför följa regeringens beslut och myndigheternas riktlinjer. Tvätta händerna. Jobba hemifrån när det är möjligt. Skydda våra äldre och extra utsatta, som de med astma eller diabetes.
Sveriges sjukvårdsregioner gör allt de kan inom ramen för sitt ansvar. Stockholm utökar sitt lager för att kunna förse sjukhusen med skyddsmaterial. Medarbetarna går upp i treskift för att hinna med. Och Skåne förbereder sig, genom att ta fram många fler infektionsplatser och intensivvårdsplatser. Men det här är också en nationell kris, som kräver nationell samordning av Sveriges 21 olika sjukvårdsregioner. Det gäller allt från intensivvård och respiratorer, till skyddsutrustning och läkemedel. Och tillräcklig personal på rätt ställe. Behöver sjukvården dessutom ökade resurser så kommer vi se till att de besluten fattas.
Världsekonomin och svensk export står stilla och håller andan. Och när ekonomin stannar, så hotar det vårt välstånd.
När vi inte längre handlar kläder eller går på kafé och restaurang så har inte företagen råd med lön till sina anställda.
När bageriet inte längre bakar, slutar de beställa mjöl och mjölk från svenska bönder. Då vet inte lantbrukarna om de har råd med foder till sina djur. Och blir bönderna sjuka finns det ingen annan som gör jobbet åt dem. Själva lönen har de redan slutat ta ut.
Då måste staten kliva fram. Och Sverige har till skillnad från många andra länder byggt upp starka offentliga finanser som gör det möjligt.
Den som inte förrän nu har förstått värdet av att spara i goda tider, har nog aldrig varit med om en kris förut. Att krona för krona bygga upp ekonomins skyddsvallar i goda tider, ger oss kraft att nu agera när det behövs som mest.
Vi välkomnar och vi stöttar de krispaket som regeringen har lagt fram. Men det kommer att behövas mycket mer. Det här handlar om tusentals företags överlevnad. Och då måste man förstå företagarnas vardag. De politiska åtgärderna måste fungera i verkligheten. Här kan vi moderater verkligen bidra.
Att stoppa smittspridningen. Att klara sjukvården. Och att rädda svensk ekonomi. Det är nu det allra viktigaste. Men glöm inte tryggheten.
För även i tider av kris måste staten upprätthålla lag och ordning. Våldet och gängkriminaliteten tar inte paus på grund av ett coronavirus. En del kriminella utnyttjar tvärtom krisen. Att garantera Sveriges inre och yttre säkerhet är faktiskt ännu viktigare i tider av oro.
Den dagen kommer när vi ska utvärdera även den här krisen. Vad gör vi bra i Sverige och vad brister? Vad kan vi lära av andra länder? Behöver vi förändra hur Sverige förebygger och tacklar svåra kriser?
Den dagen kommer alltså, men den dagen är inte nu. Utan nu fokuserar vi och nu hjälps vi åt.
Och glöm inte, att i de mörka tiderna finns också de ljusa stunderna. Omtanken och medmänskligheten blomstrar över hela Sverige. Vardagshjältarna som visar att samhället verkligen är större än staten.
Företag hjälper till: IKEA i Kållered donerar ett helt lager med 50 000 munskydd, och Beijer Bygg lägger undan skyddsutrustning som vården kan behöva.
Mataffärer håller öppet en extra timme, bara för riskgrupper. Pressbyrån och 7 Eleven erbjuder gratis kaffe till alla som jobbar i sjukvården.
Och SAS och Sophiahemmet erbjuder dem som har permitterats en snabbutbildning, för att hjälpa till inom vård och omsorg. 100 tackade ja första dygnet.
Landets kommuner hjälper till: Växjö, Staffanstorp, Partille och många andra slopar tillsynsavgifter för att hjälpa sina småföretagare. Linköping har beslutat om ett helt stödpaket till besöksnäringen.
Och enskilda människor hjälper till: Över hela vårt land har tusentals svenskar erbjudit gamla och sjuka hjälp med att handla mat. Och även jag och min familj hjälper till hemma i Strängnäs, när vi nu håller barnbarnen borta från både farmor och mormor. Men glöm inte bort, att FaceTime alla dem som nu känner sig extra ensamma. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.
Mitt i krisen är det här Sverige när vi är som bäst. Ett land där man både tar fullt ansvar för sig själv och gemensamt hjälper andra. Men låt oss inte ha några illusioner: Svåra tider väntar. Alla krafter kommer behövas. Vi som är friska nu kan vara sjuka imorgon. Ni som drabbades först, får ta över när andra behöver vila.
Det finns några människor som jag särskilt vill lyfta fram. Som sliter dag och natt: Varje undersköterska, sjuksköterska och läkare – och alla ni som i andra jobb gör att sjukhusen fungerar. Vi inser att ni nu jobbar under extremt svåra omständigheter. Alla vi andra är både tacksamma och imponerade.
Till sist: Det kommer att komma en tid efter corona. En tid när vi ska ta tag i Sveriges alla andra problem, och ta fasta på våra stora möjligheter. Göra Sverige till ett friare, tryggare och ännu bättre land. Om vi nu gör det vi måste, så kan vi en dag bli precis det vi vill. Den hoppfullheten bär jag med mig, när vi nu tar oss an de prövningar som ligger framför oss.
Glöm inte bort de som är ensamma just nu. Och ta hand om varandra. Det är alltid rätt. Just nu är det dessutom helt nödvändigt.
