M: Riksdagen kan köra över regeringen om terrorlagstiftning
M: Riksdagen kan köra över regeringen om terrorlagstiftning erik.blom 31 okt 2019 När regeringen konsekvent vägrar att skärpa svensk terrorlagstiftning måste riksdagen överväga att agera även utan regeringens medverkan. Vi kräver också att regeringen snarast tillsätter en kommitté som får i uppdrag att bland annat lägga fram ett förbud mot deltagande i en våldsbejakande organisations verksamhet, skriver Gunnar Strömmer och Johan Forssell på DN Debatt i dag
Terrorhotnivån i Sverige är förhöjd sedan ett antal år tillbaka. Den senaste tidens utveckling i Syrien kan på sikt förvärra hotnivån i såväl Sverige som resten av Europa. Turkiets invasion riskerar att ge IS andrum att åter bygga upp sin struktur och närvaro i regionen. Det har redan kommit rapporter att både terrorister och anhöriga till terrorister har lämnat de läger eller fängelser de befunnit sig i.
Sverige är det land som, näst efter Belgien, har flest personer som anslutit sig till IS sett till befolkningsmängd. Det ger anledning att vara utomordentligt bekymrad. Detta i fråga om de individer som nu eventuellt återvänder till Sverige, men också för eventuell nyrekrytering av radikaliserade personer som redan bor i Sverige. Enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning finns det individer, både i Sverige och utomlands, som betraktar terrorattentat mot mål i Sverige som legitima – och som har såväl avsikt som förmåga att genomföra sådana.
Det var mot den bakgrunden och den höjda terrorhotsnivån som Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna tillsammans med regeringen slöt de så kallade terroröverenskommelserna år 2015 respektive 2017. Vi enades över partigränserna om viktiga initiativ för att stärka Sveriges säkerhet.
Tyvärr kan vi fyra år efter den första överenskommelsen konstatera att Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte har prioriterat att genomföra de åtgärder vi kom överens om. Fortfarande saknas lagstiftning om:
- Skärpt kontroll av personer som bedöms utgöra ett säkerhetshot.
- Tydligare sekretessbrytande bestämmelser mellan polisen och kommunerna.
- Hinder för missbruk av resehandlingar.
- Effektivare straff för terrorismbrottslighet.
Det avstannade arbetet i Regeringskansliet är mycket allvarligt mot bakgrund av säkerhetssituationen. Samma mönster uppträdde häromveckan när regeringen lade fram ett förslag från tidigare terroröverenskommelser, som innebär ett särskilt straffansvar för samröre med en terrororganisation. Ett förslag som endast kommer att träffa vissa specifika situationer, som dessutom redan är straffbara i stor utsträckning.
Även med det nya samröresbrottet på plats kommer det fortsätta vara förenat med betydande svårigheter att lagföra och döma personer som reser från Sverige för att delta i en terroristorganisations verksamhet i ett annat land. Vi kan inte heller lita på att det internationella samfundet istället ska stå för en lösning. Tyvärr finns få tecken på att den internationella tribunal för IS-terrorister, som bland annat Sverige drivit på för, kommer att bli verklighet.
Moderaterna kräver därför att regeringen snarast tillsätter en kommitté som får i uppdrag att bland annat lägga fram ett förbud mot deltagande i en våldsbejakande organisations verksamhet.
Föreningsfriheten bör inte inrymma en rätt att ostraffat bedriva brottslig verksamhet. Förbudet bör träffa såväl utländska terrororganisationer liksom inhemska våldsbejakande ytterkantsrörelser som använder hot och våld som medel för att uppnå sina mål. Vidare bör en möjlighet införas att kunna återkalla ett svenskt medborgarskap när någon som har dubbla medborgarskap begår terrorbrott. Något som regeringen hittills motsatt sig.
Grundlagsändringar tar dock, med rätta, lång tid. De förutsätter två likalydande beslut före och efter valet 2022. Sannolikt kan nya regler därför vara på plats först 2023. Med tanke på den oroliga situationen som råder i omvärlden och den förhöjda terrorhotnivån i Sverige bör varje möjlighet att skärpa den vanliga lagstiftningen dessförinnan övervägas noggrant.
Moderaterna har därför, bland annat genom direkta kontakter med regeringen, krävt att ett förslag läggs fram som innebär att deltagande i en militärliknande terroristorganisations verksamhet kriminaliseras. Det beredningsunderlag som redan finns i Regeringskansliet kan enkelt kompletteras för att möjliggöra det. Ett sådant förbud skulle vidare inte stå i strid med grundlagen, men ändå sannolikt träffa terrororganisationer som organiserar sig på militärt vis, till exempel IS.
Regeringen valde – trots våra påstötningar – att inte inkludera ett sådant förslag när ett särskilt straffansvar för samröre med en terrororganisation presenterades förra veckan. Det innebär att deltagande i till exempel IS verksamhet kommer vara fortsatt straffritt till 2023.
Vi beklagar det. Sverige har inte tid att fortsätta sitta på händerna. Vår terrorlagstiftning måste anpassas till den nivå som är standard i många andra europeiska länder. Nu får riksdagen istället överväga ifall ytterligare lagstiftningsåtgärder kan och bör vidtas på området utan regeringens direkta medverkan.
Sverige har alltför länge stått dåligt rustat inför ett försämrat säkerhetsläge och förhöjt terrorhot. Det finns ingen naturlag som säger att vi konsekvent ska ha en lägre skyddsnivå jämfört med övriga europeiska länder. Därför kommer Moderaterna fortsätta driva på för att stärka Sveriges förmåga och motståndskraft. Det handlar om ett kraftfullt brottsbekämpande arbete, men också om förebyggande reformer för att motverka våldsbejakande extremism.
Gunnar Strömmer, partisekreterare (M)
Johan Forssell, rättspolitisk talesperson (M)
Läs debattartikeln här.
