M: Folkrättslig grund för att dra in IS-terroristers medborgarskap

M: Folkrättslig grund för att dra in IS-terroristers medborgarskap erik.blom 25 feb 2019 Att öppna för indragna medborgarskap vore inte att lättvindigt ändra grundlagen. Folkrätten medger det och flera statliga utredningar har förordat det – grunden kunde inte vara mer solid. Det skriver Gunnar Strömmer, partisekreterare och särskild utredare i 2013 års medborgarskapsutredning, i Dagens industri.

Kriget i Syrien pågår fortfarande. Samtidigt vill USA:s president Donald Trump dra tillbaka amerikanska trupper och stänga fångläger. Hundratals svenskar som anslutit sig till IS har återvänt till Sverige, och många fler lär göra det framöver. 

Vi får kontinuerliga rapporter om vidriga övergrepp som utförs av IS. Det handlar även om svenska medborgare som har gjort sig skyldiga till handlingar som innebär att de bör lagföras för exempelvis terrorbrott. 

Moderaterna har lyft frågan om svenska medborgare, som döms för denna slags brottslighet, också bör kunna bli av med sina svenska medborgarskap. Tyvärr är det inte möjligt i dag, utan det förutsätter ändringar av både grundlag och vanlig lag. 

I debatten framförs nu flera argument mot en sådan ändring. En del har mer principiella synpunkter: medborgarskapet skyddas i katalogen av fri- och rättigheter i regeringsformen, och grundlagar bör inte ändras lättvindigt. Andra har mer praktiska synpunkter: En grundlagsändring måste tas genom två beslut på varsin sida om ett riksdagsval, så detta kan vara på plats först runt år 2023. Med andra ord kommer det inte vara särskilt kraftfullt mod dagens terrorister. 

Alla dessa invändningar är berättigade, men de är inte övertygande. 

De internationella konventioner om medborgarskap, som Sverige skrivit under, medger återkallelse i två specifika situationer. Dels om någon fått sitt medborgarskap genom att lämna felaktiga uppgifter. Dels om en person har tagit värvning i annan stats tjänst eller begått allvarliga brott mot staten. I det senare fallet gäller ett ovillkorligt krav på att ett återkallat medborgarskap inte får leda till statslöshet. 

Ett skäl till varsamhet är den historiska erfarenheten av regimer som dragit in medborgarskap för att göra sig av med misshagliga personer. Samtidigt finns väl avvägd lagstiftning i många demokratiska rättsstater med samma folkrättsliga förpliktelser som Sverige. Exempelvis medger Tyskland, Danmark och snart även Norge återkallelse vid både felaktiga uppgifter och allvarliga brott mot staten. Finland tillåter det vid felaktiga uppgifter. 

Det är helt riktigt att det varit bättre om dessa regelverk redan varit på plats, så att vi här och nu hade kunnat använda dem mot svenska IS-terrorister. Moderaterna har drivit frågan om återkallande av medborgarskap i riksdagen, men justitieminister Morgan Johansson (S) och andra företrädare för S-MP-regeringen har konsekvent avvisat våra förslag. 

Frågan har dessutom funnits på bordet längre än så: 

En statlig utredning från 2006, tillsatt av dåvarande S-regering efter några uppmärksammade fall av mutor vid Migrationsverket, ägnade sig uteslutande åt frågan om omprövning av medborgarskap. Utredningen föreslog en grundlagsändring som skulle göra det möjligt att återkalla medborgarskap när en person fått det genom att lämna felaktiga uppgifter. 2013 års statliga medborgarskapsutredning, tillsatt av alliansregeringen, som jag själv ledde, anslöt sig till den linjen.  

Det de svenska IS-terroristerna nu aktualiserar handlar inte om felaktiga uppgifter, utan den andra situationen som folkrätten lyfter fram. Det vill säga vad som ska gälla vid allvarliga brott mot staten. I Norge har man kopplat det till landsförräderi, vissa terrorbrott och internationella brott som folkmord. Det skulle kunna vara en framkomlig väg även för Sverige. 

Att öppna för detta vore inte att lättvindigt ändra grundlagen. Att värna medborgarskapets integritet handlar om att skydda de institutioner som är bärande i vår demokrati och rättsstat. Folkrätten medger det och flera statliga utredningar har förordat det. Grunden kunde inte vara mer solid. 

På djupet handlar det om hur vi värderar det svenska medborgarskapet. De flesta rättigheter i Sverige får man redan genom att bo i Sverige, det vill säga genom permanent uppehållstillstånd. Men rättigheterna som är förbehållna medborgare har stor betydelse. Endast svenska medborgare har rösträtt och är valbara till riksdagen. Vissa offentliga anställningar och uppdrag, som domare och polis, förutsätter medborgarskap. Det svenska passet, som är direkt kopplat till medborgarskapet, har stor praktisk och symbolisk betydelse. 

Vi riskerar att undergräva medborgarskapets värde och skapa misstro mot rättsordningen om det inte i efterhand går att ingripa mot ett medborgarskap som grundas på felaktiga eller bedrägliga uppgifter. Samma sak kan sägas om situationen att en person begår grova brott som terrorism, utan att det ytterst finns möjlighet att ingripa mot medborgarskapet i sig. Många människor tycker på goda grunder att den som begett sig till Syrien och begått grova övergrepp har förverkat den svenska statens lojalitet. 

I Januariöverenskommelsen mellan S, MP, C och L sägs att ett nytt språktest ska införas för svenskt medborgarskap. Det är bra och välkommet. Krav på grundläggande språk- och samhällskunskaper handlar både om att ge verktyg för att komma in i Sverige och att markera vilka kunskaper och färdigheter som är viktiga för att kunna förverkliga de rättigheter och skyldigheter som följer med medborgarskapet. 

Men detta är bara en del av den breda reform av det svenska medborgarskapet som behövs. 

I ljuset av den migrationspolitik som gäller sedan hösten 2015, där tillfälliga uppehållstillstånd numera är huvudregel, bör vi exempelvis överväga att förlänga hemvistkravet, alltså hur lång tid du måste bo i Sverige för att kunna bli svensk medborgare, från fem till sju år. 

En närliggande fråga handlar om att värna det svenska passet – den kanske främsta symbolen för medborgarskapet. Ett mycket stort antal pass anmäls som borttappade eller stulna i Sverige. Missbruk av pass vid inresa bör straffas strängare än idag och giltighetstiden för ett nytt pass bör inskränkas då ett tidigare pass har anmälts som borttappat eller stulet. 

Därutöver bör vi se till att Sverige, liksom våra nordiska grannländer, även får möjlighet att återkalla medborgarskap i vissa specifika fall. 

Människor som har sin framtid i Sverige ska ha goda möjligheter att bli medborgare här. Den som får permanent uppehållstillstånd bör uppmuntras att ta klivet till medborgarskap och fullt ut vara med i och ta ansvar för samhället. Samtidigt ska det vara tydligt vilka krav och förväntningar som gäller. 

Det svenska medborgarskapet har stor betydelse, både för individen och för staten. Det rymmer stora möjligheter att bidra till sammanhållningen i vårt samhälle. Men då måste vi också långsiktigt värna medborgarskapets värde och integritet. 

Gunnar Strömmer (M), partisekreterare och särskild utredare i 2013 års medborgarskapsutredning

Läs artikeln här. 

Förbund
Riksorganisationen
Dölj delningsalternativ
Av


Detta innehåll har levererats automatiskt via RSS utan Altingets ansvar