Militärt samarbete i skarpa lägen ska granskas

Bakgrunden till uppdraget är dels den solidaritetsförklaring med EU och norden som riksdagen har antagit, dels att Sverige bygger ut försvarssamarbetet med andra länder – framförallt Finland.

Solidaritetsförklaringen från 2009 innebär att Sverige inte ska vara passivt om ett annat EU-land eller ett nordiskt land angrips. Och Sverige förväntar sig att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige angrips. Det innebär att Sverige måste vara redo att både ta emot och ge stöd, har riksdag och regering konstaterat.

Ingen allians

Det svensk-finska samarbetet som växer fram spänner över flera områden och ska enligt planerna även kunna omfatta mer skarpa lägen i kris som att hävda respektive lands territoriella integritet eller att utöva rätten till självförsvar enligt FN-stadgan.

Samarbetet ger en möjlighet till gemensamt agerande, men det finns inget krav på gemensamma försvarsförpliktelser och det är inte en försvarsallians, har den svenske försvarsministern Peter Hultqvist betonat flera gånger.

– Det handlar om att skapa handlingsfrihet vid ett eventuellt krisläge, sade Hultqvist i en debatt i riksdagen tidigare i höstas.

Peter Hultqvist har aviserat att det behövs en utredning kring de juridiska premisserna för försvarssamarbeten. På det senaste regeringssammanträdet beslutade regeringen att utreda förutsättningarna ”för vissa former av fördjupat försvarssamarbete med annat land”.

Villkor i grundlagen

Utredaren Henrik Jermsten, justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen, ska analysera förutsättningarna enligt regeringsformen för att Sverige agerar gemensamt med militära resurser med en annan stat för att möta väpnade angrepp mot något av länderna ”samt för att hindra kränkningar av någon av staternas territorium i fred och under krig mellan främmande stater.”

Utredaren får knappt ett år på sig att redovisa sina slutsatser som ska lämnas till regeringen senast den 30 september 2016.