KD: Politikerna måste skärpa granskningen av Riksbanken

INTERVJU. Jakob Forssmed (KD) anser att politikerna är för ängsliga när det gäller granskning av Riksbankens penningpolitik. Han är inte heller säker på att en bred, blocköverskridande skattereform är det allra bästa.

Jakob Forssmed
Jakob Forssmed
Mattias Croneborg

I dag har Finansutskottet återkommande utfrågningar om penningpolitiken. Utskottet har även anlitat forskare som har gjort djuplodande översyner om hur Riksbanken uppfyllt målet om att hålla inflationen på 2 procent. Och kanske än viktigare, hur Riksbanken lyckats med sina inflationsprognoser som är det primära underlaget för hur banken sätter reporäntan.

– Finansutskottet måste skärpa sin granskning av Riksbanken, säger Kristdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Jakob Forssmed i en intervju med Altinget.

Inte klarat målet

Forssmed är ledamot i riksdagens finansutskott. Utskottet har tillsatt en grupp som ska ser över hur politikerna granskar Riksbanken.

– Riksbanken spelar en så stor roll för ekonomin. Vi måste bli något mindre ängsliga. Det finns ett problem. Det är att om politiker på vänstersidan i riksdagen säger något så kan det tolkas som att regeringen ger instruktioner. Vi på allianssidan kanske tänker att vi hamnar i regeringsställning och blir ängsliga av den anledningen.

Forssmed ser flera anledningar till att diskutera Riksbankens politik och hur målen för penningpolitiken ser ut.

– Det är bara att konstatera. Riksbanken har inte nått inflationsmålet. Jag inser att det är svårt.

Men målets utformning kan förvärra situationen.   

– Själva målet på 2 procent bidar till en exakthet som ger stress. Det leder till att Riksbanken tar till väldigt kraftiga stimulanser för att nå detta. Jag har i visa sammanhang tagit upp med Riksbanken att det kanske vore läge att återinföra toleransintervallet som man hade tidigare.

Då var målet utformat med ett ”toleransintervall” på två procentenheter. Målet var att inflationen skulle vara 2 procent, men plus eller minus en procent.

– Just för att visa att det är ett riktmärke och inte en exakt vetenskap. Då kanske man får bort en del av stressen som jag tror har bidragit till den väldigt kraftiga stimulansen just nu. Den ökar riskerna lite grann i ekonomin.

Sysselsättningen är regeringens ansvar

Ska Riksbanken ha ett stabilitetsmål vid sidan om inflationsmålet?

– Riksbanken anser sig ha ett mål för finansiell stabilitet, och det är väl rimligt, säger Forssmed men han tycker inte att Riksbanken ska rikta in sig på sysselsättning eller tillväxt.

– Givet lågränteläget som vi har ska man nog inte förlita sig på Riksbanken och att den ska fixa sysselsättningen. Utan där behövs det strukturreformer och en bra finanspolitik.

När det gäller strukturreformer anser Forssmed att behovet av sådana ökar till följd av flyktingsituationen.

– Det är en fortsatt tudelning på arbetsmarknaden. Det går inte att bara ha de mest högproduktiva jobben, då får inte vissa plats på arbetsmarknaden. Just nu får vi högre produktivitet genom att det är stora hinder för lågutbildade på arbetsmarknaden.

Halv miljon i skatterabatt

KD:s recept är skattelättnader för vissa grupper.

– Nyanlända och unga personer kan jobba och tjäna en halv miljon utan skatt, säger Forssmed.

Detta superjobbskatteavdraget har fler syften.

Det ska göra det lättare att få ihop ett startkapital, men också för att det ska bli lönsamt att jobba till lägre löner.

Är det ett sätt att för lägre minimilöner bakvägen?

– Vi tror att det är bra om ingångslönen inte hela tiden pressas upp och att det går att leva på sin lön. Men det ska inte blir en fattigdomsfälla på något sätt.

Forssmed tror att det även kan leda fram till fler jobb.

– Vi pratar om att vi ska förlänga arbetslivet i slutet. Men i Sverige finns en tendens att vi etablerar oss allt senare på arbetsmarknaden.

Mycket skulle vara vunnet om man kan sänka etableringsåldern.

Baksidor med förslaget

Forssmed är kritisk och problematiserande även när det gäller den egna politiken.

– Det finns baksidor med denna typ av förslag. Det komplicerar skattesystemet lite grann.

Ett annat är tröskeleffekter efter det att skatterabatten är förbrukad.

– Vi tror att det kan finnas en god löneutveckling och att det kanske inte går att räkna med att få pengar över hela tiden.

Även att det kan sticka i ögonen på infödda svenskar, som inte är berättigade till arbetsfria inkomster, kan vara ett problem.

– Ja, den risken finns. Men det gäller många typer av stimulanser, exempelvis nystartsjobb.

Nystartsjobb för nyanlända innebär reducerad arbetsgivaravgift.

Forssmed är menar att fördelarna överväger nackdelarna.

– För nyanlända kommer det att krävas särskilda insatser för att de ska få jobb.

Regeringens mål är knäppt 

Forssmed tycker att det är viktigare att se övergripande på hur skatterna tas ut än hur stort den totala skattekvoten är i ekonomin.

– Skatt på arbetsinkomster måste fortsatt ned. Långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna ska få sänkt skatt när de går tillbaka till arbete.

– Vi är även emot regeringens sänkning av den statliga brytpunkten. Det är precis i det inkomstskiktet där man kanske är anställd i offentlig sektor och där man funderar på att bli chef, säger han och menar att marginaleffekten då kan bli så hög att personer väljer bort sådana möjligheter.

Forssmed anser att vissa av regeringens skatter är kontraproduktiva för antalet jobb, men med regeringens mål om att ha lägst arbetslöshet mörkas den bristen i statistiken.

– Med sysselsättningsmål går det inte att fuska på samma sätt. Ta särskild löneskatt för äldre. Det leder till att äldre trycks ut från arbetsmarknaden. Men de går inte ut i arbetslöshet, utan de går i ålderspension och finns inte längre med i arbetskraften.

Eftersom antalet arbetslösa, allt annat lika, förblir detsamma, medan folk som var sysselsatta försvinner ur arbetskraften, blir arbetslösheten mindre.

– Det visar hur knäppt målet är. Man kan titta på Österrike, som har EU:s lägsta arbetslöshet.  Om Sverige skulle ha deras sysselsättningstal skulle vi ha 100 000 färre sysselsätta.  Jag skulle inte vilja byta med Österrike på det sättet. Vi har fler jobb.

Bred skattereform, nej tack 

Liberalerna har flaggat för att de vill ha en genomgripande blocköverskridande skattereform. Jakob Forssmed är inte helt förtjust i idén.

– Det blir en konstig debatt. Någon säger blocköverskridande skattereformen och så applåderar alla. Men den stora striden i svensk politik består ju i skatter. Det är inte givet att det går att sy ihop det över blocken utan att det blir konstigt.

Däremot delar Forssmed den övriga Alliansens kritik att det har blivit svårare att se vilka sysselsättningseffekterna blir av regeringens politik.

Det finns modeller som finansdepartementet har tillgång till. Den är utarbetad med bästa möjliga forskning.  Det handlar om vad olika reformer får för sysselsättningseffekter. Och så redovisar man det öppet. Men det gör inte den här regeringen. Istället skriver man en rad vad politiken leder till för sysselsättningen.

Nu ökar sysselsättningen. Men Forssmed anser inte att det är regeringens förtjänst.

– Det är konjunkturen och alliansens jobbreformer. Våra reformer ligger kvar i botten. Det finns inga jobbeffekter av regeringens politik.

Dokumentation

Jakob Forssmed:

  • Är ekonomisk politisk talesperson
  • Är ledamot i finansutskottet
  • Är vice gruppledare för KD:s riksdagsgrupp
  • Är född 1974
  • Är förste vice ordförande i KD
  • Kandiderade till partiledarposten
  • Har varit ordförande i partiets ungdomsförbund KDU
  • Arbetade i regeringen Reinfeldt som statssekreterare på statsrådsberedningen 

Forssmed om:

  • Riktade statsbidrag

– Vi är kritiska till riktade statsbidragen. Det är för många. Det blir svårt att planera. Kommuner och landsting kan inte göra det som de är bäst lämpade att själva bestämma. Det är i grunden ett rätt dåligt sätt att styra. Men det kan finnas skäl för staten att i vissa fall ha riktade statsbidrag.

  • Reformeringen av det finanspolitiska ramverket

– Det viktigaste är att det har bred politisk uppslutning. Det hoppas jag att vi kan få. Då är det fel att låsa sig. En viktig fråga är om pensionssystemet ska räknas in i det finansiella sparandet. Mycket talar för att man ska ta bort det.

  • Skattekvoten

– Vi har ett allmänt mål att skatterna inte ska behöva vara högre än i dag. Med det sagt ska det kan det sikt gradvis sjunka lite. Men det är svårt att se jättekliven.

Andra intervjuer med partiernas ekonomiskpolitiska talespersoner

Oscar Sjöstedt (SD): Vi är närmast Moderaterna

INTERVJU. Nej till många av regeringens skattehöjningar och minskade kostnader för företagen. Sverigedemokraterna är närmast Moderaterna i den ekonomiska politiken, enligt Oscar Sjöstedt.

Källström: Regeringen duttar sönder välfärden

INTERVJU. Små och många specialdestinerade statsbidrag är dubbelt dåliga och hotar dessutom det kommunala självstyret, varnar Emil Källström (C).


Nämnda personer

Jakob Forssmed

Socialminister (KD), förste vice ordförande Kristdemokraterna
fil. mag. statsvetenskap (Göteborgs uni., 2000)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00