S-politiker populära chefer hos Alliansen

Det var som en stående punkt i konstitutionsutskottets granskningar under den socialdemokratiska regeringen: utnämningar av myndighetschefer. Missnöjet grodde i de borgerliga partierna och så gott som varje år kom det en KU-anmälan mot att S-regeringen hade utsett partikamrater till generaldirektörer.

Man kan hoppas att detta inte är ett tecken på att regeringen avser att gå tillbaka till politiska tillsättningar.

Beatrice Ask (M)
Tidigare justitieminister

Hösten 2005 hade exempelvis riksdagsledamoten Stefan Attefall (KD) ilsknat till efter utnämningar av flera socialdemokrater till myndighetschefer. ”Allt fler viktiga chefsposter tillsätts med sakligt omeriterade men partipolitiskt välmeriterade personer”, skrev han i en anmälan till KU.

Då hade Ewa Persson Göransson, socialdemokratisk statssekreterare, utnämnts till chef för Statens institutionsstyrelse. Två veckor innan hade Mikael Sjöberg, också han statssekreterare, fått jobbet som generaldirektör för Arbetslivsinstitutet. Tidigare samma år hade Bo Bylund, socialdemokratisk statssekreterare, blivit chef för Arbetsmarknadsstyrelsen, Ams, och socialdemokraten Anders L Johansson, som varit utredare på LO, hade fått jobbet som chef för Statskontoret.

Någon kritik mot utnämningspolitiken blev det inte från KU. Utskottet hänvisade till tidigare granskningar av utnämningspolitiken. Precis som då betonade utskottsmajoriteten också att politisk bakgrund inte bör diskvalificera någon från jobb som myndighetschef. ”Politisk erfarenhet kan i vissa fall till och med ses som särskilt värdefull för ledningen av en offentlig organisation”, skrev KU i sitt betänkande (2005/06:KU20).

Det är därför vi ser så få misslyckanden bland de chefer som vi rekryterar med en politisk bakgrund.

Göran Persson (S)
Dåvarande statsminister

Några år tidigare hade dåvarande statsministern Göran Persson (S) talat sig varm för politisk bakgrund hos myndighetschefer när han frågades ut av KU om utnämningspolitiken. ”Människor som har kandiderat för val, som har gått igenom en nomineringsprocess, som har granskats, som har gått ut på gator och torg för att kommunicera ett budskap och lyckats bli valda är i regel också goda chefer, därför att mycket av chefskapet handlar om att kunna kommunicera, både internt och externt, att förstå de processer vari chefskapet så att säga är en del av den politiska processen. Det är därför vi ser så få misslyckanden bland de chefer som vi rekryterar med en politisk bakgrund”, sade Göran Persson i KU-förhör i april 2002.

När Alliansen hade tagit makten i valet 2006 blev det ombytta roller. Det dröjde inte länge innan Socialdemokraterna började kritisera Alliansen för att ge statliga toppjobb till partikamrater.

Det som retade var bland annat att Mikael Odenberg (M), tidigare försvarsminister, hade utnämnts 2008 till chef för Svenska kraftnät. Socialdemokraterna var också emot att moderaten Henrik Landerholm 2011 fick jobbet som chef för den svenska insatsen i norra Afghanistan. Tre år tidigare utnämndes han av Alliansregeringen till chef för Folke Bernadotteakademin. Men redan 2002 hade han fått jobbet som chef för Försvarshögskolan av den socialdemokratiska regeringen.

Under Alliansens första år i regeringsställning hördes dock ingen kritik mot politiska utnämningar. Det året satte Alliansen rekord i att utse socialdemokrater till myndighetschefer. Av 30 utnämningarna under år 2007 var sju S-märkta. Resten var opolitiska.

En av de sju socialdemokrater som fick ett chefsjobb av Alliansregeringen det året var Mikael Sjöberg – samma Mikael Sjöberg som de borgerliga tidigare hade kritiserat Socialdemokraterna för att göra till chef för Arbetslivsinstitutet. Nu blev han chef för Arbetsmiljöverket.

Sju år senare, år 2014, utnämnde Alliansregeringen Mikael Sjöberg till chef för Arbetsförmedlingen.

Under sin tid vid makten gjorde Alliansen om utnämningspolitiken, och annonserade ut flera tjänster. Andelen nya myndighetschefer med politisk bakgrund minskade.

Facit från Alliansens två mandatperioder är att 28 personer med politisk bakgrund och 183 opolitiska utnämndes till myndighetschefer. Bland de utnämnda fanns 19 socialdemokrater.

De två föregående mandatperioderna hade den socialdemokratiska regeringen utnämnt 42 personer med politisk bakgrund och 129 opolitiska till myndighetschefer. I skaran med utnämnda chefer med politisk bakgrund fanns 29 socialdemokrater.

I kartläggningen har vi inte räknat in landshövdingar, som nästan alltid är före detta politiker. Vi har inte heller räknat in chefer för svenska ambassader utomlands, som sällan har politisk bakgrund.

Den ömsesidiga misstron mellan blocken mot utnämningar av politiskt färgade myndighetschefer ser ut att fortsätta.

När den rödgröna regeringen i höstas utsåg Dan Eliasson till rikspolischef väckte det oro bland de borgerliga.

– Man kan hoppas att detta inte är ett tecken på att regeringen avser att gå tillbaka till politiska tillsättningar, sade Beatrice Ask till SVT Nyheter efter utnämningen.

Dan Eliasson var på den socialdemokratiska regeringens tid politiskt sakkunnig på justitiedepartementet och statssekreterare där 2001–2006. Men han var också en av de sju socialdemokrater som Alliansregeringen utsåg till myndighetschef 2007, då han blev generaldirektör för Migrationsverket. År 2011 utsåg Alliansregeringen honom till chef för Försäkringskassan.

– Det är ingen tvekan om att Dan Eliasson har meriter som ligger väl i linje med det man bör kräva. Men jag tror att alla även noterar att det är Bodströms tidigare statssekreterare som nu får uppdraget, sade Beatrice Ask till SVT Nyheter.