JO dömer ut förslag om skolavslutningar

REMISSVAR. JO Lilian Wiklund är mycket kritisk till förslaget att tillåta skolavslutningar med konfessionella, religösa, inslag. Förslaget kan leda till att barn helt stängs ute från skolavslutningar.

Mattias Croneborg

Den förra regeringen lade precis före valet i september fram flera förslag för att göra om skollagen. Ett av dessa var att skolor ska kunna ha enstaka inslag av konfessionell prägel, exempelvis skolavslutning i kyrkan. Alliansen har sagt att detta är en av sju frågor om skolan som den ska driva i riksdagen. Sverigedemokraterna är för detta och därmed finns en riksdagsmajoritet för förslaget.  

Men i lagförslaget poängteras att de tillfällen där de konfessionella inslagen sker så är det frivilligt att delta. Detta får flera remissinstanser att se rött. Barnperspektivet saknas, menar de.

”Förslaget innebär en påtaglig risk för att barn eller elever kommer att helt eller delvis stängas ute från bl.a. skolavslutningar. Enligt min mening är detta helt oacceptabelt. Jag avstyrker förslaget”, skriver JO Lilian Wiklund.

Saknar analys

JO är skeptisk till förslaget över lag. ”Promemorian innehåller inte någon djupare analys av rättsläget. Det framstår därför som oklart i vilken utsträckning de traditioner som förslaget tar sikte på inte kan upprätthållas inom ramen för nu gällande lagstiftning.”

Dessutom anser JO att förslaget går ganska långt. ”Förslaget öppnar upp för inslag som framstår som renodlat konfessionella, t.ex. ska en präst eller motsvarande få medverka vid en avslutning i kyrkan och i samband med det utföra handlingar som är konfessionella” skriver JO.

JO får medhåll

Skolverket är inne på samma linje och vill att regeringen ska göra en ”proportionalitetsbedömning där man väger intresset av att ha konfessionella inslag mot alla elevers möjligheter att delta vid dessa samlingar”. Enligt Skolverket är det då oproportionerligt att vissa elever riskerar att utestängas från en skolavslutning på grund av att vissa konfessionella inslag förekommer.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, befarar också att barn kan utestängas från skolan vid dessa tillfällen och vill inte att regeringen går vidare med förslaget.

Kammarrätten i Sundsvall saknar också barnperspektivet. Domstolen undrar i vilken utsträckning vårdnadshavarnas uppfattning att barnet eller eleven inte ska delta i det konfessionella kommer att avgöra om barnet blir exkluderat från skolavslutningar.

Skolinspektionen håller visserligen med om att det krävs en tydlig lag om skolavslutningar. Men skriver att så som förlaget är utformat nu väcker det ”fler frågor än klargöranden”.

Lärarfacken mer positiva

Sveriges kommuner och landsting, SKL, tycker förslaget är bra men tror att det kan bli tolkningsproblem om vad som är tillåtet respektive otillåtet konfessionell prägel då det inte är ”möjligt eller önskvärt att detaljstyra vilka inslag som är de rätta”.

Sveriges skolledarförbund anser att lagförslaget är rimligt, även om förbundet helst hade velat undvika lagstiftning, och ”uttrycker relativt väl det förhållningssätt och den praktik som landets skolledare redan tidigare implementerat”.

Lärarnas Riksförbund är positivt till förslaget men påpekar att det är viktigt att ”skolledare och lärare försäkrar sig om att alla elever ska kunna delta oberoende av elevens föräldrars, eller elevens egna, religiösa uppfattning”.

Det andra stora fackförbundet, Lärarförbundet, har i tidigare varit negativt till att vissa konfessionella inslag ska kunna förekomma i de fristående skolorna. ”Våra invändningar hjälpte inte”, beklagar förbundet och menar att om det i friskolorna finns denna möjlighet är det rimligt att samma regler ska gälla i den offentliga skolan.

Dokumentation

Förslagen från utredningen

Det ska bli möjligt att låta utbildningen innehålla enstaka inslag med ”konfessionell prägel som syftar till att överföra och utveckla traditioner som är en del av samhällets kulturarv.” Men inslagen ska inte utgöra undervisning. Det ska också vara möjligt för eleverna att avstå från såväl inslaget som den aktivitet där inslaget förekommer.

Försök med personer som anställs för högst två år och som personerna har ämneskunskaper att bedriva viss undervisning som lärare om de genomgår en kompletterande pedagogisk utbildning.

Den som erbjuds anställning inom gymnasie- eller gymnasiesärskolan ska lämna ett utdrag ur belastningsregistret.

En rektors beslut att, vid slutet av ett läsår, inte flytta upp en elev till närmast högre årskurs ska kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.

Tilläggsbelopp för särskilt stöd ska vara individuellt utformat utifrån barnets eller elevens behov och att tilläggsbeloppet ska syfta till att eleven får förutsättningar att nå målen för utbildningen.

Författningsändringar som gäller inslag med konfessionell prägel i utbildning med offentlig huvudman föreslås träda i kraft den 1 maj 2015.

De andra lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2015.



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00