Utredare vill ha stödfunktion vid kontroll av föreningars extremism

Särskilda utredaren, kammarrättslagman Peder Liljeqvist, har överlämnat sitt slutbetänkande ”Rätt mottagare – granskning och integritet” (SOU 2021:99) till regeringen.

Vid svåra granskningar

Den stödfunktion som föreslås, ska kunna hjälpa till vid komplicerade bedömningar av organisationer, föreningar med mera som söker offentliga medel. På så sätt ska man säkra att pengarna inte hamnar hos våldsbejakande extremister eller liknande.

– Det är uppenbart att det finns ett behov av en stödfunktion för att bistå myndigheter och kommuner i deras bedömningar. Att den funktionen kan utvecklas hos Center mot våldsbejakande extremism är en intressant väg att gå, som Forum välkomnar, säger Patrik Schröder till Altinget.

Schröder är ordförande för Forum – idéburna organisationer med social inriktning. Han betonar samtidigt att stödfunktionen måste ha en mycket god förståelse för civilsamhällets arbetssätt och skiftande förhållanden.

Demokrativillkor 

Bakgrunden är Demokrativillkorsutredningen, som tillsattes 2018 för att ta fram mer enhetliga villkor för statliga bidrag till civilsamhället. Eftersom bidragen till trossamfund och Allmänna arvsfonden regleras i lag, så fick de egna utredningar. Utredarnas arbete presenterades i tre betänkanden: ”Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige” (SOU 2018:18), ”En arvsfond i takt med tiden” (SOU 2018:70) och ”Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället” (SOU 2019:35).

I slutet av oktober 2020 fick Peder Liljeqvist uppdraget att utreda frågor som rör personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till civilsamhället. Några veckor senare utvidgades hans uppdrag till att undersöka om det behövs en stödfunktion, likt den han nu föreslår.

Finns risker

Centrum mot våldsbejakande extremism (CVE) är en enhet inom Brottsförebyggande rådet (Brå). De yttranden som de enligt förslaget ska ge efter en analys, kommer sedan att användas av kommuner och myndigheter. Det är fortfarande de senare som kommer att fatta besluten. En ordning som innebär vissa risker, menar Patrik Schröder.

– Det medför att stödfunktionens underlag vid granskningar inte går att överklaga, och det kan bli problematiskt. Man behöver säkerställa processer för överklagande av yttranden, men också att arbetet sker med stor transparens, säger han.

– Ett negativt yttrande kommer få förödande effekter på en förening och riskerar stämpla förtroendevalda och ideellt aktiva som extremister. Därför måste det ställas mycket höga krav på kvalitén i stödfunktionens utredningsarbete.

Personuppgifter ska skyddas

Schröder är positiv till utredaren föreslår åtgärder som ska stärka skyddet av personuppgifter.

– Handläggningen av ett ärende där en företrädare för en viss organisation misstänks ha brutit mot ett demokrativillkor kommer med stor sannolikhet innehålla uppgifter om framförallt politiska aktiviteter och preferenser. Det kan vara förenat med personlig risk eller skada om de avslöjas, säger Patrik Schröder.