Utredare: Arbetet mot näthat måste prioriteras

ÖVERLÄMNING. En ny utredning menar att det behövs en nationell samling för att stärka demokratins motståndskraft. Samtidigt föreslås en ny utredning inriktad mot hur Sverige ska hantera plattformar som Facebook och Twitter där hat sprids.

Foto: Naina Helén Jåma/TT
Johan Manell
Carl Heath, utredare.
Carl Heath, utredare. Foto: Press
Fakta
Det behövs en bred samling för stärkt demokratisk motståndskraft. För att arbetet ska ledas i en gemensam riktning, bli mer långsiktigt, resultatorienterat och sammanhängande bör regeringen anta en nationell strategi för ökad motståndskraft mot desinformation, propaganda och näthat. Aktörer inom bl.a. rättsväsendet, försvaret, skolan, forskningen, folkbildningen, biblioteksväsendet, kulturen, nyhetsmedierna, det civila samhället och näringslivet bör engageras.

Medie- och informationskunnigheten 
behöver stärkas hos såväl unga som vuxna. Med medie-och informationskunnighet menas människors kunskaper och förmågor att finna, analysera, kritiskt värdera och skapa information i olika medier och sammanhang. Arbetet måste stärkas, samverkan mellan olika aktörer måste bli bättre och dessutom behövs mer kunskap om vilka metoder som faktiskt fungerar och ger effekt.

Arbetet mot näthat behöver prioriteras
. Det är viktigt att utsatta grupper får det stöd de behöver. Det är i dag för enkelt att komma undan med kränkningar som sker via internet. Få anmälningar leder till åtal och många opinionsbildare vi mött menar att det inte finns någon anledning att anmäla. Flera anser också att det straffrättsliga skyddet är svagt och straffvärdet lågt. Sammantaget kan det vara nödvändigt med en översyn för att identifiera vilka delar av rättskedjan som behöver utvecklas och effektiviseras för att förebygga och motverka näthat.

En utredning bör tillsättas för att analysera hur demokratin påverkas av globala plattformsföretag och om det finns behov av reglering.
 Det är problematiskt att desinformation, propaganda och näthat sprids på arenor som ägs och kontrolleras av globala plattformsföretag, men som i stor utsträckning inte regleras av vår nationella lagstiftning. Dessa företag har stor påverkan på hur åsiktsbildningen tar sig uttryck genom bl.a. den innehållsmoderering som sker på plattformarna. Sverige måste ta ställning till hur dessa utmaningar ska mötas.

För två år sedan tillsatte regeringen utredningen "Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet". Utredaren Carl Heath har rest runt i landet för att analysera och kartlägga

Altinget logoRikspolitik
Vill du läsa artikeln?
Som prenumerant på Altinget rikspolitik får du initierad nyhetsbevakning och en levande sakpolitisk debatt.
Läs mer om priser och prenumerationsvillkor här
0:000:00