Upp till krysskamp för parlamentsplats

PERSONVAL. Partierna har spikat sina listor men väljarna ska säga sitt. De svenska väljarna har i fyra raka val kryssat in ledamöter från icke-valbar plats. Marit Paulsen innehar det svenska kryssrekordet.

Alf Svensson, Marit Paulsen, Fredrick Federley och Anna Maria Corazza Bildt har alla haft stor kryssframgång genom åren.
Alf Svensson, Marit Paulsen, Fredrick Federley och Anna Maria Corazza Bildt har alla haft stor kryssframgång genom åren.Foto: Vara Konserthus, Centerpartiet, Moderaterna, Sture Andersson / NF / Ritzau Scanpix
Johan Manell

Liksom i riksdagsvalet har väljarna i europaparlamentsvalet en möjlighet att ändra partiernas listordning genom att kryssa enskilda namn. I de fyra senaste valen till Europaparlamentet har svenskarna också lyckats få in personer via kryss, som annars inte hade fått en plats. Totalt rör det sig om åtta svenska europaparlamentariker genom åren som har fått sina platser enbart via personkryss.

Måste klara spärr

Förutsättningarna för att komma in via personkryss är för det första att klara personvalsspärren. Den är på 5 procent av partiets röster. Den som får flest personröster (om kandidaten i fråga har klarat spärren) tar det partiets första mandat och så vidare. Att bara ta sig över spärren räcker alltså inte. Man måste också vinna över andra kandidater som har klarat spärren.  

Så var det till exempel i det senaste EU-valet 2014. Då Fredrick Federley (C) fick 13,6 procent av Centerrösterna. Vilket gjorde att han tog sig förbi  Kent Johansson och Kristina Yngwe som stod över honom på listan. De båda klarade också spärren (11,8 respektive 11,0 av rösterna) men eftersom Centerpartiet bara fick ett mandat gick det till Fredrick Federley.  

Vanligare i EU-val

Kryssandet är vanligare i EU-val än i riksdagsval och i och med att valdeltagandet är lägre krävs det färre kryss för att ta sig in. Det är också så att partierna är mer välvilligt inställda till personvalskampnanjer i samband med EU-val. 

– Europaparlamentsvalet är mer ett mobiliseringsval. Det handlar mer om att mobilisera partiets egentliga väljare än att nå ut till mittenväljarna eftersom det är så lågt valdeltagande. Det gör att man kan utnyttja de här partiinterna splittringarna mellan kandidater på ett mycket mer effektivt sätt, säger Sara Fransson, statsvetare som forskat om personval, till Altinget. 

Svårare i stort parti

I det senaste valet var det bara Fredrick Federley som tog en plats enbart via kryss. Men faktum är att hela 14 av 20 invalda klarade personvalsspärren. Endast sex invalda parlamentariker tog sig dit tack vare listplacering.  

Eftersom det som avgör är procent av partiets röster är det lättare för kandidater från små partier att klara spärren. Fredrick Federley fick drygt 32 000 kryss i det förra EU-valet, vilket alltså motsvarade över 13 procent av Centerrösterna.

Läs också: Rekordfå riksdagsledamöter blev inkryssade

Johan Danielsson (S) fick också över 32 000 kryss, men eftersom Socialdemokraterna fick betydligt fler röster räckte det bara till 3,6 procent. Det gjorde att Danielsson inte fick någon plats. Trots att han fick fler personkryss än de invalda Jens Nilsson (S) och Anna Hedh (S). I år ser oddsen bättre ut för Danielsson. Han står på plats 2 på Socialdemokraternas lista och kommer med allra största sannolikhet bli invald, kryssad eller inte.  

Paulsen har rekordet

I det senaste EU-valet fick Marita Ulvskog flest kryss, 176 721. Med det antalet röster hade hon kunnat komma in som eget parti, eftersom det motsvarade 4,8 procent av samtliga giltiga röster i valet. Men det svenska kryssrekordet innehas av Marit Paulsen (L). I EU-valet 2009 fick hon över 220 000 personkryss.  

– De personer som kryssas är ofta kandidater som redan är profilerade i sig själva. Två exempel på det är Marit Paulsen och Lars Adaktusson, säger Sara Fransson.  

Ett annat kryssrekord innehas av Anna Hedh (S). Hon är den som tagit sig in från sämst utgångsposition. I valet 2004 tog hon sig via kryss in i parlamentet från plats 31. 

– Hon placerades på baksidan av Socialdemokraternas valsedel men var den enda EU-kritikern. Vilket visar att man kan utnyttja de här ideologiska konflikterna som finns i vissa partier kring själva EU:s vara eller inte vara, säger Fransson.  

Låg kunskap

Det finns alltså utrymme för kandidaterna att lyckas ta sig in i EU-parlamentet trots att de på pappret ser ut ha en svår uppgift. En utmaning är dock att väljarna många gånger inte känner till hur personvalet fungerar. 

– Det finns fortfarande väldigt stora luckor i hur personvalssystemet fungerar, säger Sara Fransson och nämner som exempel att det finns personer som tror att en valsedel utan kryss automatiskt är ett kryss på förstanamnet eller tvärtom att man måste kryssa förstanamnet på listan.

Dokumentation

Personer som har kryssats in i parlamentet

2014: Fredrick Federley (C), plats 3

2009: Anna Maria Corazza Bildt (M), plats 8 och Alf Svensson (KD), plats 9

2004: Maria Carlshamre (FP), plats 3, Åsa Vestlund (S), plats 7 och Anna Hedh (S), plats 31

1999: Karl Erik Olsson (C), plats 2 och Lennart Sacrédeus (KD), plats 5

1995: Inga inkryssade ledamöter

Flest personkryss genom tiderna (antal)

1. Marit Paulsen (FP) 221 489 (09) 

2. Marit Paulsen (FP) 217 976 (99) 

3. Pierre Schori (S) 190 235 (99) 

4. Marita Ulvskog (S) 176 721 (14) 

5. Jonas Sjöstedt (V) 174 633 (04) 

6. Marita Ulvskog (S) 173 894 (09) 

7. Per Gahrton (MP) 156 672 (95)

8. Jonas Sjöstedt (V) cirka 155 000 (99) 

9. Marit Paulsen (FP) 144 364 (14) 

10. Isabella Lövin (MP) 133 765 (14) 

11. Nils Lundgren (Junilistan) 132 254 (04) 

12. Maj-Britt Theorin (S) 129 400 (95) 

13. Staffan Burenstam Linder 114 762 (95) 

14. Lars Adaktusson (KD) 107 897 (14) 

15. Staffan Burenstam Linder (M) cirka 101 000 (99)

Fotnot: SCB har inga exakta uppgifter om Sjöstedt och Burenstam Linders personkryss 1999. Uträkningen har gjorts baserat på kandidaternas procent av partiets röster.

Flest personkryss genom tiderna (procent av partiets röster)

1. Marit Paulsen (FP) 62,2 procent (99) 

2. Jonas Sjöstedt (V) 54,3 procent (04)  

3. Marit Paulsen (FP) 51,5 procent (09) 

4. Lars Adaktusson (KD) 48,9 procent (14) 

5. Anders Wijkman (KD) 41,2 procent (99) 

6. Per Gahrton (MP) 40,6 procent (99)  

7. Marit Paulsen (FP) 39,2 procent (14) 

8. Jonas Sjöstedt (V) 38,8 procent (99) 

9. Soraya Post (FI) 37,4 procent (14) 

10. Anders Wijkman (KD) 37,3 procent (04) 

11. Alf Svensson (KD) 36,5 procent (09) 

12. Nils Lundgren (Junilistan) 36,4 procent (04) 

13. Lena Ek (C) 36,1 procent (04) 

14. Per Gahrton (MP) 33,9 procent (95) 

15. Cecilia Malmström (FP) 33,4 procent (04)



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00