Sverigeförhandlingen klar – men debatten fortsätter
TÅG. Om rapportens förslag blir verklighet kommer snabbtåg att köra på svenska järnvägar inom 20 år. Men reaktionerna på förslagen är blandade. Knäckfrågan är framför allt hur det ska finansieras.
Johan Manell
Nyhetschef och redaktör Altinget Rikspolitik (föräldraledig)2014 tillsatte regeringen en särskild utredare att fungera som förhandlingsperson i kommittén för utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder och ökad tillgänglighet i storstäderna. Det som senare har
Aktörerna om Sverigeförhandlingen
SKL
Sveriges kommuner och landsting är positiva till rapporten. De anser att en höghastighetsjärnväg måste finansieras utanför den befintliga transportplanen.
– Det är angeläget att höghastighetsjärnvägen byggs, men investeringen tränger undan andra viktiga insatser så länge den finansieras med resurserna inom den nationella transportplanen. Järnvägen behöver finansieras på annat sätt, säger SKL:s ordförande Lena Micko, i ett pressmeddelande.
Att låna pengar till projektet ser SKL som en klar möjlighet.
– Om regeringen gör bedömningen att höghastighetsjärnvägen är viktig för hela Sveriges tillväxt och utveckling, då bör det exempelvis vara möjligt att finansiera bygget genom att låna upp mer pengar inom statsbudgeten, säger Lena Micko.
Handelskammare
Vd:arna för Östsvenska handelskammaren, Jönköpings handelskammare och Västsvenska handelskammaren vill se att de nya stambanorna finansieras med lån.
"Medborgare och näringsliv behöver snabba, effektiva och punktliga resor och transporter för att fortsätta växa och öka sysselsättningen. Infrastrukturminister Eneroth verkar se behovet och vi hoppas att han bjuder in partierna för att komma överens om att lånefinansiera nya stambanor och se möjligheterna i att knyta ihop Linköping, Jönköping, Göteborg och Malmö", skriver de, i en debattartikel i SVT.
De skriver också att extraordinär infrastruktur kräver extraordinär finansiering att det är helt avgörande för näringslivet med bra och moderna kommunikationer samt att de hoppas att partierna ser det och kommer överens över blockgränserna.
Hela Sverige ska leva
Mer skeptiska tongångar är det från organisationen Hela Sverige ska leva. De riktar kritik mot att fokus för Sverigeförhandlingen är på storstadsområden.
"Sverigeförhandlingen är landets största infrastruktursatsning på 150 år och sänder en tydlig signal om vilket samhälle styrande politiker planerar att bygga, och är ett tydligt exempel på hur politiska beslut gör det lättare eller svårare att bo på en ort", skriver Josefin Heed, samordnare och analytiker och Terese Bengard, verksamhetschef, i ett debattinlägg i Sydsvenskan.
De är kritiska till att landsbygden får stryka på foten på bekostnad av storstadsregionerna.
"Många människor vill bo i stora städer och det är inget fel med det. Men varken stadsbor eller landsbygdsbor tjänar på att det satsas mer på att utveckla de stora städerna än andra delar av landet", skriver de.
Rikspolitik
